Ordlista


Aminosyra

En beståndsdel i proteiner

Amko

En ko som föder upp en eller fler kalvar genom att ge di. Används ibland som ett annat ord för diko.

Anemometer

Mätinstrument för att mäta luftens rörelse och kan användas för att mäta om det är dragigt i ett stall

Antibiotikaresistens

En bakteries motståndskraft mot medicin som kan användas vid sjukdomar orsakade av bakterier. Gör medicinen verkningslös.

Antikroppar

En del av immunförsvaret som angriper specifika sjukdomsframkallande virus eller bakterier och hjälper till att hålla djuret friskt

Aska

Den del av ett foder som inte innehåller någon energi (det som blir över vid en förbränning av fodret). Askan innehåller mineralämnen.

Baljväxter

Ett samlingsnamn för proteinrika fodermedel som ärta, böna, lusern m. fl.

Beteskramp

Ett sjukdomstillstånd som kan tillskrivas magnesiumbrist. Tillståndet karakteriseras bland annat av våldsamma krampanfall hos djuret.

Bladmage

En av nötkreaturens förmagar. Häri tas vatten och näringsämnen upp från fodret

Bolus

Inom veterinärmedicin står bolus ofta för en kapsel innehållande medicin eller mineraler som läggs ned i våmmen och tillåts utsöndra det verksamma ämnet under en viss tid.

Brix refraktometer

Ett mätinstrument som mäter en vätskas förmåga att bryta ljus, vilket kan ge ett indirekt mått på innehållet av antikroppar i råmjölk

Celltalsmjölk

Mjölk som kommer från kor med juverinflammation. Innehåller inflammatoriska celler, men kan även innehålla bakterier och har ofta en sämre näringssammansättning än frisk helmjölk.

Dikalv

Kalv som föds upp genom att dia kon

Dröglapp

Ett hudveck som sitter på undersida av hals och mellan frambenen

Efterbörd

Fosterhinnor och moderkaka som omgett kalven i livmodern. Stöts ut efter det att kalven förlösts

Efterbördsfasen

Den sista och tredje delen av kalvningen där fosterhinnor och moderkaka stöts ut.

Elektrolytersättning

Kommersiell produkt eller egengjord blandning av olika salter som används för att återställa saltbalansen i kroppen vid exempelvis diarré.

Esteras

Ämne (enzym) som hjälper till att spjälka fett i magtarmkanalen

Fasutfodring

Ett sätt att minska kostnaderna för mjölkutfodring genom att maximera mjölkgivan när den behövs som mest och därefter gradvist trappa ned den för att stimulera kalven att äta mer kraftfoder.

Foderstat

En balanserad blandning av olika fodermedel för att täcka djurets behov

Fritillgångsamma

Automatisk mjölkutfodring av kalvar där varje kalv får dricka så mycket mjölk eller mjölknäring den vill från en stor behållare med napp

Förmagar

Utbuktningar på matstrupen som hjälper till att bearbeta och jäsa fodret. Består av våm, nätmage och bladmage.

Grovfoder

Det fiberrika foder som utgör huvudparten av äldre nötkreaturs föda, t.ex. hö, ensilage och gräs.

Gödkalv

En kalv som föds upp uteslutande på mjölk för att ge ett ljust (järnfattigt) kött. En uppfödningsform som inte är tillåten i Sverige då kalvarna drabbas av blodbrist.

Gömmare

Ett naturligt beteende hos nötkreatur där den nyfödda kalven göms av kon under tiden hon söker föda

Helmjölk

Mjölk som tas direkt från kon eller mjölktanken

Idissling

När tidigare tuggat foder som beabetats av mikroorganismer i våmmen rapas upp av kalven för att tuggas på nytt.

Inkalvning

Första gången en kviga kalvar, sker vanligen omkring två års ålder

Kalvamma

Utfodringsautomat där kalvarna förser sig själva med mjölk

Karensmjölk

Mjölk från kor som är under pågående medicinsk behandling och en viss fastlagd tid efter avslutad behandling. Denna mjölk får inte säljas till mejeriet.

Kasein

En typ av mjölkprotein

Ketonkroppar

En slags näring som bildas vid nedbrytning av fett. Används som bränsle i kroppens celler

Kraftfoder

Det stärkelse- och proteinrika som används som komplement till grovfoder. Viktig energikälla för kalven innan den kommit igång med att idissla till dullo.

KRAV

Ett slags certifiering för ekologisk produktion

Kullig

Hornlös

Kviga

Ett hondjur av nötkreatur som ännu inte har kalvat, därefter kallas hon ko

Laktation

Den tid under vilken kon producerar mjölk. Startar vid kalvningen och pågår så länge man fortsätter att mjölka kon. En ny laktation påbörjas vid varje kalvning.

Laktos

Mjölksocker

Lipas

Ämne (enzym) som hjälper till att spjälka fett i magtarmkanalen

Löpe

Ämne (enzym) som koagulerar (ystar) mjölken i magtarmkanalen

Löpmage

De egentliga magen där nedbrytning av vissa näringsämnen sker. Viktig för den unga kalvens nedbrytning av mjölk.

Makromineraler

Ämnen som behövs i kroppen i relativt stora mängder dagligen

Mikromineraler

Ämnen som behövs i kroppen i relativt små mängder dagligen

Mjölknäring

Mjölkersättning till kalvar som inte ges helmjölk. Ett frystorkat pulver som blandas i vatten inna utfodring. Består ofta av restprodrodukter från mejeriindustrin. Ofta även kallad pulvermjölk.

Mjölkraskalv

Kalv som föds i en mjölkbesättning och som i de flesta fall föds upp genom att den utfodras med mjölk manuellt och inte genom att dia kon

Mjölktaxi

En vagn där mjölk eller mjölknäring kan förvaras, värmas, pastöriseras (olika modeller) och transporteras till kalvarna.

Nekrobacillos

Sjukdom som känneteckas av att kalven får bölder i kinden orsakade av en viss typ av bakterie

Neonatala sjukdomar

Sjukdomar som drabbar nyfödda kalvar

Neutral detergent fibre (NDF)

Ett mått på fiberinnehållet i fodret

Nätmage

En av nötkreaturens förmagar. Häri sker sortering av foderpartiklar efter storlek för idissling.

Osmolaliteten

En vätskas förmåga att dra till sig vatten. Styrs oftast genom salt- och sockerinnehållet.

Osmometer

Ett instrument som mäter osmolaliteten i en vätska.

Pastörisering

Ett slags värmebehandling som minskar antalet bakterier i mjölken

Pepsin

Ämne (enzym) som hjälper till att spjälka protein i magtarmkanalen

Polyartrit

Sjukdom som karakteriseras av ledinflammation i oftast fler än en av kalvens leder

Prägling

En  typ av inlärning som uppstår under ett mycket känsligt stadie i djurets utveckling, där djuret börjar ty sig till och följa en "modersfigur". För kalven oftast kon, men kan vara en människa om inte kon finns närvarande. 

Råmjölk

Mjölk från den första urmjölkningen efter kalvning. Extra näringsrik med ett högt innehåll av antikroppar som skyddar kalven mot sjukdom

Sepsis

Livshotande sjukdom som orsakas av att bakterier kommer in i blodomloppet

Sintid

Den tid under vilken kon inte producerar mjölk för att vila kroppen inför nästa period av mjölkproduktion. Vanligen inträffar denna under de två sista månaderna av dräktigheten.

Skummjölk

Det som återstår av mjölken när fettet tagits bort, d.v.s. efter att grädden separerats från mjölken

Skummjölkspulver

En restprodukt från mejeriindustrin som består av torkad mjölk från vilken fettet har separerats bort

Smittryck

Koncentrationen av smittämnen i en djurgrupp och dess omgivning.

Sondmatning

Innebär att man för ner ett rör genom kalvens matstrupe ned i förmagarna för att kunna mata kalvar som inte dricker själva eller för att ge extra vätska vid sjukdom

Spannmål

Stärkelserikt foder, exempelvis havre, korn, råg eller vete

Specialiserad ungnötsuppfödare

En besättning som köper in unga kalvar, ofta tjurkalvar från mjölkbesättningar, och föder upp dessa till slakt.

Sporbildande

Vissa bakterier kan gå in en extremt motståndkraftig överlevnadsform genom att bilda så kallade sporer

Struprännan

Muskelveck på våmmens vägg som reflexmässigt drar sig samman när kalven dricker mjölk vilket har till uppgift att transportera mjölken förbi förmagarna direkt till löpmagen.

Termoneutral zon

Det intervall av omgivningstemperatur där djuret inte behöver använda energi för att upprätthålla rätt kroppstemperatur.

Torrsubstans (ts)

Den andel (mäts i procent) av ett foder som inte är vatten utan näringsämnen. Ju högre torrsubstans desto högre näringsinnehåll och därmed lägre vatteninnehåll per kilo foder.

Totalprotein

Ett värde på det totala innehållet av protein i kalvens blod. Ett indirekt mått för att avgöra hur väl kalven tagit upp antikroppar från råmjölk

Transponder

En sändare/mottagare som sitter kring kalvens hals och identifierar kalven i automatiska utfodringsstationer

Transponderstyrd amma

Automatisk mjölkutfodring av kalvar med möjlighet för individuell styrning av mjölkgivan genom identifiering av kalven via transponder

Trumsjuka

Ett i vissa fall livshotande tillstånd där foder i våmmen jäser så att stora mängder gas ansamlas och djuret inte kan göra sig av med gasen. Våmmen och buken sväller upp på ett karakteristiskt sätt.

Tungrullning

Ett stereotypt beteende som kan göras av nötkreatur som inte får möjlighet att utföra ett naturligt beteende eller behov

Understödjande behandling

Olika typer av behandling som oftast ges i kombination eller istället för medicinsk behandling och kan bestå av extra värme, vätska, smärtlindring och liknande.

Urea

Urinämnen som bildas vid nedbrytning av protein. Ett sätt för kroppen att göra sig av med överflödigt kväve via urinen. Äldre nötkreatur kan dock återuppta en del av urean och använda det som en proteinkälla. 

Utdrivningsfasen

Den andra delen av kalvningen där kalven pressas ut genom fostervägarna.

UV-behandling

En slags behandling av mjölken för att minska innehållet av bakterier genom att belysa den med ultraviolett ljus.

Vassle

Den vätska som återstår av mjölk när kasein och fett bundits i ett koagel (ostmassa)

Vassleprotein

En typ av mjölkprotein

Vasslepulver

En restprodukt från mejeriindustrin som består av torkad mjölk från vilken både fett och kasein har separerats bort

Våm

Den största av nötkreaturens förmagar. Häri sker jäsningen och bearbetningen av fodret samt upptag av vissa näringsämnen.

Våmdrickning

När en större mängd mjölk felaktigt hamnar i våmmen på grund av en ofullständig sammandragning av struprännan. Kan leda till att mjölken surnar i våmmen och kalven blir sjuk.

Våmmikrober

Små organsimer som lever i våmmen och hjälper kon att beabeta födan, exempelvis bakterier, protozoer och svampar

Våmpapiller

Fingerlika utväxter på insidan av våmväggen för att öka våmmens upptagningsyta

Växttråd

Svårsmälta fibrer som finns i grovfoder som gräs, hö och ensilage. Utgör den viktigaste delen av nötkreaturets näringsintag tack vare att våmmikrobernas  hjälp med nedbrytning.

Ystning

Den process där mjölken ombildas till ostmassa i löpmagen

Öppningsfasen

Den första delen av kalvningen där fostervägarna vidgas och blir mer elastiska och mjuka.

Övergångsmjölk

Mjölk från den andra urmjölkningen efter kalvningen och tills dess att mjölken kan säljas till mejeriet (vanligen efter fjärde dygnet).