Ekonomi


En förutsättning för god ekonomi i kalvuppfödningen är friska kalvar som växer bra i ett rationellt system.

Grundkostnader vid kalvuppfödning

De stora kostnadsposterna för den enskilda kalven, förutom värdet av själva kalven, är foder och arbete, vilket innebär att en hög tillväxt medför en effektivare uppfödning där det går åt mindre foder till underhåll. Samtidigt blir arbetstiden lägre om det går åt färre dagar under uppfödningen att uppnå det tillväxtmål man satt upp. 

Kostnader för sjuka kalvar

En sjuk kalv innebär naturligtvis en kostnad för behandling (veterinärbesök, medicin) men innebär oftast även en högre kostnad för arbete och i vissa fall även en förlängd uppfödningstid, med högre foderåtgång och fler dagar i stallet. En kalv som dör under uppfödningen innebär att kostnaderna för inköp, arbete, foder och plats inte kan kompenseras av intäkt, dessutom tillkommer kostnad för kadaverhämtning. I rapporten ”Hur mycket kostar sjukdomar för lantbrukets djur?” kan man läsa mer om vad sjuka kalvar kostar. 

Det finns alltså många skäl till att sträva efter friska kalvar – något som övriga avsnitt på Kalvportalen är tänkta att hjälpa till med!

Räkna på kalvekonomi

En viktig del i uppföljningen är att räkna på det egna resultatet. I Projektet ” Kvalitetskalv – ett gemensamt ansvar för mjölk och ungnötsbesättningen”, som genomfördes av Gård & Djurhälsan samt Växa Sverige under 2016 och 2017, togs en kalkyl fram som ett hjälpmedel att räkna det ekonomiska resultatet för uppfödning av mjölkraskalv under dess första 6 månader. Kalkylen är en excelfil, där man utifrån gårdens egna indata kan följa resultatet. Projektet finansierades av Branschutvecklingsmedel via Svenska Köttföretagen, och kalkylbladet finns att ladda ner här och en enkel instruktion till kalkylen finns här.