Ordlista

Aminosyra	En beståndsdel i proteiner
Amko	En ko som föder upp en eller fler kalvar genom att ge di. Används ibland som ett annat ord för diko.
Anemometer	Mätinstrument för att mäta luftens rörelse och kan användas för att mäta om det är dragigt i ett stall
Antibiotikaresistens	En bakteries motståndskraft mot medicin som kan användas vid sjukdomar orsakade av bakterier. Gör medicinen verkningslös.
Antikroppar	En del av immunförsvaret som angriper specifika sjukdomsframkallande virus eller bakterier och hjälper till att hålla djuret friskt
Aska	Den del av ett foder som inte innehåller någon energi (det som blir över vid en förbränning av fodret). Askan innehåller mineralämnen.
Baljväxter	Ett samlingsnamn för proteinrika fodermedel som ärta, böna, lusern m. fl.
Beteskramp	Ett sjukdomstillstånd som kan tillskrivas magnesiumbrist. Tillståndet karakteriseras bland annat av våldsamma krampanfall hos djuret.
Bladmage	En av nötkreaturens förmagar. Häri tas vatten och näringsämnen upp från fodret
Bolus	Inom veterinärmedicin står bolus ofta för en kapsel innehållande medicin eller mineraler som läggs ned i våmmen och tillåts utsöndra det verksamma ämnet under en viss tid.
Brix refraktometer	Ett mätinstrument som mäter en vätskas förmåga att bryta ljus, vilket kan ge ett indirekt mått på innehållet av antikroppar i råmjölk
Celltalsmjölk	Mjölk som kommer från kor med juverinflammation. Innehåller inflammatoriska celler, men kan även innehålla bakterier och har ofta en sämre näringssammansättning än frisk helmjölk.
Dikalv	Kalv som föds upp genom att dia kon
Dröglapp	Ett hudveck som sitter på undersida av hals och mellan frambenen
Efterbörd	Fosterhinnor och moderkaka som omgett kalven i livmodern. Stöts ut efter det att kalven förlösts
Efterbördsfasen	Den sista och tredje delen av kalvningen där fosterhinnor och moderkaka stöts ut.
Elektrolytersättning	Kommersiell produkt eller egengjord blandning av olika salter som används för att återställa saltbalansen i kroppen vid exempelvis diarré.
Esteras	Ämne (enzym) som hjälper till att spjälka fett i magtarmkanalen
Fasutfodring	Ett sätt att minska kostnaderna för mjölkutfodring genom att maximera mjölkgivan när den behövs som mest och därefter gradvist trappa ned den för att stimulera kalven att äta mer kraftfoder.
Foderstat	En balanserad blandning av olika fodermedel för att täcka djurets behov
Fritillgångsamma	Automatisk mjölkutfodring av kalvar där varje kalv får dricka så mycket mjölk eller mjölknäring den vill från en stor behållare med napp
Förmagar	Utbuktningar på matstrupen som hjälper till att bearbeta och jäsa fodret. Består av våm, nätmage och bladmage.
Grovfoder	Det fiberrika foder som utgör huvudparten av äldre nötkreaturs föda, t.ex. hö, ensilage och gräs.
Gödkalv	En kalv som föds upp uteslutande på mjölk för att ge ett ljust (järnfattigt) kött. En uppfödningsform som inte är tillåten i Sverige då kalvarna drabbas av blodbrist.
Gömmare	Ett naturligt beteende hos nötkreatur där den nyfödda kalven göms av kon under tiden hon söker föda
Helmjölk	Mjölk som tas direkt från kon eller mjölktanken
Idissling	När tidigare tuggat foder som beabetats av mikroorganismer i våmmen rapas upp av kalven för att tuggas på nytt.
Inkalvning	Första gången en kviga kalvar, sker vanligen omkring två års ålder
Kalvamma	Utfodringsautomat där kalvarna förser sig själva med mjölk
Karensmjölk	Mjölk från kor som är under pågående medicinsk behandling och en viss fastlagd tid efter avslutad behandling. Denna mjölk får inte säljas till mejeriet.
Kasein	En typ av mjölkprotein
Ketonkroppar	En slags näring som bildas vid nedbrytning av fett. Används som bränsle i kroppens celler
Kraftfoder	Det stärkelse- och proteinrika som används som komplement till grovfoder. Viktig energikälla för kalven innan den kommit igång med att idissla till dullo.
KRAV	Ett slags certifiering för ekologisk produktion
Kullig	Hornlös
Kviga	Ett hondjur av nötkreatur som ännu inte har kalvat, därefter kallas hon ko
Laktation	Den tid under vilken kon producerar mjölk. Startar vid kalvningen och pågår så länge man fortsätter att mjölka kon. En ny laktation påbörjas vid varje kalvning.
Laktos	Mjölksocker
Lipas	Ämne (enzym) som hjälper till att spjälka fett i magtarmkanalen
Löpe	Ämne (enzym) som koagulerar (ystar) mjölken i magtarmkanalen
Löpmage	De egentliga magen där nedbrytning av vissa näringsämnen sker. Viktig för den unga kalvens nedbrytning av mjölk.
Makromineraler	Ämnen som behövs i kroppen i relativt stora mängder dagligen
Mikromineraler	Ämnen som behövs i kroppen i relativt små mängder dagligen
Mjölknäring	Mjölkersättning till kalvar som inte ges helmjölk. Ett frystorkat pulver som blandas i vatten inna utfodring. Består ofta av restprodrodukter från mejeriindustrin. Ofta även kallad pulvermjölk.
Mjölkraskalv	Kalv som föds i en mjölkbesättning och som i de flesta fall föds upp genom att den utfodras med mjölk manuellt och inte genom att dia kon
Mjölktaxi	En vagn där mjölk eller mjölknäring kan förvaras, värmas, pastöriseras (olika modeller) och transporteras till kalvarna.
Nekrobacillos	Sjukdom som känneteckas av att kalven får bölder i kinden orsakade av en viss typ av bakterie
Neonatala sjukdomar	Sjukdomar som drabbar nyfödda kalvar
Neutral detergent fibre (NDF)	Ett mått på fiberinnehållet i fodret
Nätmage	En av nötkreaturens förmagar. Häri sker sortering av foderpartiklar efter storlek för idissling.
Osmolaliteten	En vätskas förmåga att dra till sig vatten. Styrs oftast genom salt- och sockerinnehållet.
Osmometer	Ett instrument som mäter osmolaliteten i en vätska.
Pastörisering	Ett slags värmebehandling som minskar antalet bakterier i mjölken
Pepsin	Ämne (enzym) som hjälper till att spjälka protein i magtarmkanalen
Polyartrit	Sjukdom som karakteriseras av ledinflammation i oftast fler än en av kalvens leder
Prägling	En typ av inlärning som uppstår under ett mycket känsligt stadie i djurets utveckling, där djuret börjar ty sig till och följa en "modersfigur". För kalven oftast kon, men kan vara en människa om inte kon finns närvarande.
Råmjölk	Mjölk från den första urmjölkningen efter kalvning. Extra näringsrik med ett högt innehåll av antikroppar som skyddar kalven mot sjukdom
Sepsis	Livshotande sjukdom som orsakas av att bakterier kommer in i blodomloppet
Sintid	Den tid under vilken kon inte producerar mjölk för att vila kroppen inför nästa period av mjölkproduktion. Vanligen inträffar denna under de två sista månaderna av dräktigheten.
Skummjölk	Det som återstår av mjölken när fettet tagits bort, d.v.s. efter att grädden separerats från mjölken
Skummjölkspulver	En restprodukt från mejeriindustrin som består av torkad mjölk från vilken fettet har separerats bort
Smittryck	Koncentrationen av smittämnen i en djurgrupp och dess omgivning.
Sondmatning	Innebär att man för ner ett rör genom kalvens matstrupe ned i förmagarna för att kunna mata kalvar som inte dricker själva eller för att ge extra vätska vid sjukdom
Spannmål	Stärkelserikt foder, exempelvis havre, korn, råg eller vete
Specialiserad ungnötsuppfödare	En besättning som köper in unga kalvar, ofta tjurkalvar från mjölkbesättningar, och föder upp dessa till slakt.
Sporbildande	Vissa bakterier kan gå in en extremt motståndkraftig överlevnadsform genom att bilda så kallade sporer
Struprännan	Muskelveck på våmmens vägg som reflexmässigt drar sig samman när kalven dricker mjölk vilket har till uppgift att transportera mjölken förbi förmagarna direkt till löpmagen.
Termoneutral zon	Det intervall av omgivningstemperatur där djuret inte behöver använda energi för att upprätthålla rätt kroppstemperatur.
Torrsubstans (ts)	Den andel (mäts i procent) av ett foder som inte är vatten utan näringsämnen. Ju högre torrsubstans desto högre näringsinnehåll och därmed lägre vatteninnehåll per kilo foder.
Totalprotein	Ett värde på det totala innehållet av protein i kalvens blod. Ett indirekt mått för att avgöra hur väl kalven tagit upp antikroppar från råmjölk
Transponder	En sändare/mottagare som sitter kring kalvens hals och identifierar kalven i automatiska utfodringsstationer
Transponderstyrd amma	Automatisk mjölkutfodring av kalvar med möjlighet för individuell styrning av mjölkgivan genom identifiering av kalven via transponder
Trumsjuka	Ett i vissa fall livshotande tillstånd där foder i våmmen jäser så att stora mängder gas ansamlas och djuret inte kan göra sig av med gasen. Våmmen och buken sväller upp på ett karakteristiskt sätt.
Tungrullning	Ett stereotypt beteende som kan göras av nötkreatur som inte får möjlighet att utföra ett naturligt beteende eller behov
Understödjande behandling	Olika typer av behandling som oftast ges i kombination eller istället för medicinsk behandling och kan bestå av extra värme, vätska, smärtlindring och liknande.
Urea	Urinämnen som bildas vid nedbrytning av protein. Ett sätt för kroppen att göra sig av med överflödigt kväve via urinen. Äldre nötkreatur kan dock återuppta en del av urean och använda det som en proteinkälla.
Utdrivningsfasen	Den andra delen av kalvningen där kalven pressas ut genom fostervägarna.
UV-behandling	En slags behandling av mjölken för att minska innehållet av bakterier genom att belysa den med ultraviolett ljus.
Vassle	Den vätska som återstår av mjölk när kasein och fett bundits i ett koagel (ostmassa)
Vassleprotein	En typ av mjölkprotein
Vasslepulver	En restprodukt från mejeriindustrin som består av torkad mjölk från vilken både fett och kasein har separerats bort
Våm	Den största av nötkreaturens förmagar. Häri sker jäsningen och bearbetningen av fodret samt upptag av vissa näringsämnen.
Våmdrickning	När en större mängd mjölk felaktigt hamnar i våmmen på grund av en ofullständig sammandragning av struprännan. Kan leda till att mjölken surnar i våmmen och kalven blir sjuk.
Våmmikrober	Små organsimer som lever i våmmen och hjälper kon att beabeta födan, exempelvis bakterier, protozoer och svampar
Våmpapiller	Fingerlika utväxter på insidan av våmväggen för att öka våmmens upptagningsyta
Växttråd	Svårsmälta fibrer som finns i grovfoder som gräs, hö och ensilage. Utgör den viktigaste delen av nötkreaturets näringsintag tack vare att våmmikrobernas hjälp med nedbrytning.
Ystning	Den process där mjölken ombildas till ostmassa i löpmagen
Öppningsfasen	Den första delen av kalvningen där fostervägarna vidgas och blir mer elastiska och mjuka.
Övergångsmjölk	Mjölk från den andra urmjölkningen efter kalvningen och tills dess att mjölken kan säljas till mejeriet (vanligen efter fjärde dygnet).

Senast uppdaterad 2019-04-01

Cookies