Kalvamma


När man har många kalvar att utfodra går det att rationalisera arbetet med automatisk utfodring i så kallade kalvammor, det vill säga utfodringsautomater där kalven själv förser sig med mjölk. Dessa kan vara med datorstyrning, d.v.s. styrda ammor eller utan datorstyrning d.v.s. fritillgångsammor. Den största fördelen med dessa system är att det efterliknar kalvens naturliga sätt att dricka mjölk, det vill säga många små mål per dygn.

Fritillgångsammor

Dessa innebär antingen utfodringsstationer eller bara enkla cisterner som är försedda med nappar. Även om kalven får mycket mjölk har dessa ej styrda system en del nackdelar. Själva avvänjningen kan bli problematisk eftersom det är svårt att gradvist trappa ned mjölkgivan. Detta kan i viss mån avhjälpas med att ge gradvist mer utblandad mjölk eller mjölknäring men då måste hela gruppen vänjas av samtidigt. Det finns också risk att de ranghöga kalvarna knuffar bort de ranglåga kalvarna eller att vissa kalvar ockuperar amman under långa perioder. Detta kan leda till ojämn tillväxt bland kalvarna i samma grupp. I dessa system står mjölken eller mjölknäringen färdigtillredd under en stor del av dygnet vilket kan resultera i bakterietillväxt. För att minimera bakterietillväxten lagras mjölken eller mjölknäringen ofta syrad och kall i dessa ammor. Syrning av mjölken förlänger hållbarheten och reducerar bakterietillväxten tillsammans med den kalla temperaturen. Att servera mjölken kall kan dessutom vara direkt olämpligt till väldigt unga kalvar då en stor del av energin från mjölken måste användas för att värma upp mjölken till kroppstemperatur efter intag. Läs mer under syrning och temperatur. En annan stor nackdel är att man inte har någon kontroll över kalvarnas mjölkintag vilket gör det svårt eller omöjligt att i tid upptäcka om en kalv som är på väg att bli sjuk slutar att dricka. I många av dessa ammor används billigare mjölknäring av sämre kvalitet för att hålla ekonomin när kalvarna dricker stora mängder, vilket kan påverka kalvars hälsa och tillväxt negativt. Fritillgångsammor måste också rengöras manuellt till skillnad mot många av de styrda ammorna

Transponderstyrda ammor

Transponderstyrda kalvammor värmer vatten, doserar en bestämd mängd mjölk eller mjölknäring och blandar dessa så att det blir tillgängligt till kalven genom en napp. I och med att mjölknäringen blandas till vid utfodring av varje kalv serveras mjölknäringen alltid färsk vid varje utfodring vilket minskar risken för bakterietillväxt. Kalvarna är försedda med transpondrar vilket innebär möjlighet till individuell mjölktilldelning, både genom storlek på giva och antal mål. Individuell utfodring innebär även en att varje enskild kalv kan vänjas av automatisk och gradvist under en längre period.

Datorstyrd utfodring innebär även möjlighet till automatisk övervakning av kalvarna genom registrering av mjölkintag, antal besök (både med eller utan mjölkintag) samt drickhastighet. Genom automatiska registreringar kan man tidigt upptäcka och ta hand om sjuka kalvar, många gånger innan eventuella symptom visar sig. Man bör dock inte enbart förlita sig på dessa registreringar utan de ska kombineras med daglig övervakning av en djurskötare i enlighet med djurskyddslagen

Vissa blandningsenheter kan förse upp till fyra nappstationer med mjölk och varje nappstation kan i teorin utfodra som mest mellan 20 och 30 kalvar, men det kan i praktiken vara svårt att få dygnet att räcka till för utfodring av alla dessa kalvar samt rengöring. Dock rekommenderas mindre grupper än så då stora kalvgrupper försämrar både smittskydd och övervakning, vilket kan leda till sämre kalvhälsa. Dessa system är oftast försedda med automatisk rengöring

Utfodringsanvisning

De flesta system med utfodringsautomater bygger på användning av mjölknäring men det finns de som klarar helmjölk eller en kombination av dessa. Om mjölknäring används ska doseringen av pulver och vatten kalibreras med jämna mellanrum. Mjölknäring bör doseras med mellan 120 g och 170 g per liter färdig lösning. Generellt sett vill kalven dricka en en större volym av en ”tunnare” blandning. Med fördel används en mjölknäring med högt proteininnehåll (gärna över 24 %) för att utnyttja kalvens fulla tillväxtpotential. Blandningstemperaturen kan skilja sig mellan olika fabrikat av mjölknäring och här bör tillverkarens anvisningar följas för att undvika pulverklumpar i mjölknäringen som kan sätta igen systemet. Kontrollera med jämna mellanrum att kalvarna verkligen får den giva systemet är satt till att ge. Mät även utfodringstemperaturen och om syrad mjölk används, kontrollera pH-värdet på den färdiga mjölken. Läs mer under temperatur och syrning.

I naturen diar den unga kalven mellan fem och nio gånger per dygn och det kan därför vara lämpligt att den dagliga mjölkgivan i kalvamman delas upp på lika många mål. Målen bör vara jämnt fördelat över dygnet så att kalven måste vänta en tid mellan varje utfodringstillfälle. Oftast dricker kalven mer sällan nattetid. Det mest optimala är 2 liter per mål med ett relativt högt mjölkflöde för att kalven ska orka dricka hela givan. Den dagliga mjölkgivan bör vara minst 8 till 10 liter men kan med fördel vara obegränsad för att gradvist trappas ned under avvänjningen. Äldre kalvar dricker hellre fler och större mål och det kan därför vara en idé att justera antal mål och målvolym allt eftersom kalven blir äldre. Nappstationen bör vara placerad cirka 10 till 15 cm över utloppet från blandningsenheten och cirka 50 till 80 cm över golvet.

Gruppstorlek

Även om en nappstation som mest kan försörja 20 till 30 kalvar är det en fördel att hålla grupperna mindre. Maximalt bör det vara 12 kalvar vid varje nappstation och grupperna bör i möjligaste mån hållas ihop så att det inte sker en kontinuerlig insättning av yngre kalvar i en grupp med äldre kalvar. Detta för att hålla smittrycket nere och för att undvika att yngre kalvar mobbas av de äldre. Helst ska åldersintervallet mellan den yngsta och den äldsta inte vara mer än 10 dagar. Kalvarna flyttas då boxvis istället för en och en. Studier har visat att både kalvhälsa och tillväxt förbättras markant om kalvgruppen hålls ihop till skillnad från kontinuerlig insättning.

Tillvänjning

Kalven bör inte flyttas in i kalvammagrupp för tidigt. Dels rekommenderas övergångsmjölk i minst tre dagar efter det första råmjölksdygnet och dels är kalven som mest känslig för smitta under den första veckan. Studier har visat att kalvar som sätts in i gruppbox med kalvamma efter två veckors ålder lider mindre av konkurrens från andra kalvar, har lättare för att lära sig kalvamman, integreras bättre i grupp och håller sig friska i högre utsträckning än kalvar som satts in vid en yngre ålder. Kalvar som sätts in till amman direkt efter råmjölksutfodringen klarar det som regel bra, men det krävs mer tid för tillvänjning, kalven kan dricka lite sämre den första tiden och kan få svårare diarréer än kalvar som sätts in senare. Innan den unga kalven sätts in i kalvamman bör den vara helt frisk, tillvand till den dieten och ha en stark sugreflex. Man kan behöva visa den unga kalven fram till nappstationen de första gångerna innan kalven har lärt sig att dricka själv

Rengöring

Byt ut nappen mot en väl rengjord och desinficerad napp dagligen. Ha gärna flera utbytesnappar att rotera med och byt helst varje dag. Rengör nappen i varmt vatten och diskmedel. Låt sedan nappen ligga i desinfektionslösning i några timmar. Här kan du läsa mer om desinfektion. Byt och rengör slangar en gång per vecka. Rengör dessa på samma sätt som napparna. Byt napparna mot helt nya om det blivit sprickor i de gamla eller om de inte automatiskt fjädrar ut igen när de trycks ihop. Om amman inte är försedd med automatisk rengöring rengörs cisternen för hand en gång om dagen. Om rengöringen utförs automatiskt bör den ses över regelbundet så att det verkligen blir rent överallt. Systemet bör vara inställt på rengöring fyra gånger dagligen för att undvika bakterietillväxt. Rengör även området runt kalvamman. Det är bra om det finns dränering under kalvamman för att underlätta rengöringen och undvika att det blir för blött runt kalvamman.