Mjölkraskalv

Avvänjning av mjölkraskalven innebär att den slutar att dricka mjölk och går över till en foderstat innehållande enbart fast foder. Mjölkraskalvar vänjs vanligen av vid omkring 8 veckors ålder, undantaget KRAV-kalvar som måste ha mjölk i 12 veckor. Att ha en plan för hur och när avvänjningen görs är en förutsättning för att lyckas väl under och efter avvänjningen. 

När ska kalven vänjas av? 

Avvänjning från mjölk kan vara jobbigt för kalven om den inte sker vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. Kalven ska på kort tid gå från att till största del näringsförsörja sig på mjölk till att enbart äta fast foder. Detta förutsätter att våmmen har utvecklats tillräckligt mycket, vilket den gör när kalven börjar äta kraftfoder och grovfoder. Från den tid när kalvarna börjar äta kraftfoder tar det åtminstone tre veckor innan våmpapillerna nått en tillräcklig storlek för att säkra ett tillräckligt upptag av näringsämnen från våmmen. Under den första månaden äter kalven bara försumbara mängder kraftfoder och därför rekommenderas ofta att kalven ska ha mjölk i 8 veckor. Kalvar på KRAV-gårdar ska dock utfodras med mjölk motsvarande minst halva kalvens energiintag i ytterligare 4 veckor. För att våmmen ska ha haft en chans att utvecklas bör kalvarna ha haft fri tillgång till både kraftfoder och vatten redan från första dag.

Tidig eller sen avvänjning

En del vill vänja av kalvarna tidigt, eftersom mjölk är ett dyrt fodermedel. Detta ska dock ställas mot en eventuellt försämrad hälsa och tillväxt hos kalvarna som kan ha konsekvenser på lång sikt. En studie har visat att kalvar som vants av vid 8 jämfört med 6 veckor klarar avvänjningen bättre. Man har dessutom sett att kalvar, för vilka mjölkutfodringen förlängdes från 8 till 12 veckor, hade en högre tillväxthastighet under nämnda veckor. Dessa kalvar fick därmed ett försprång i vikt gentemot kalvar som avvandes vid 8 veckor. Mjölkutfodring behöver alltså inte bli kostsamt om man ser på lång sikt.

Avvänjning baserat på kraftfoderintag

Kalvens ålder bör dock bara användas som ett riktmärke för när kalvarna ungefär är redo att vänjas av. Detta på grund av att enbart åldern inte säger något om hur väl kalvens våm är utvecklad. En 12 veckors kalv som inte äter kraftfoder är exempelvis mindre lämplig att vänja av än en 6 veckors kalv som vuxit bra och äter en stor mängd kraftfoder. Avvänjningen bör istället baseras på kalvens kraftfoderintag, vilket är en försäkring om att kalvens våm är tillräckligt utvecklad för att kalvens ska kunna växa bra under och efter avvänjningen. 

Innan mjölken tas bort helt bör man därför försäkra sig om att kalven kan äta åtminstone 1,5 kg kraftfoder dagligen i 3 dagar. Att gradvis minska ned mjölkgivan triggar igång kalvens kraftfoderintag. Även de kalvar som fått fri tillgång på mjölk och inte tidigare ätit så stora mängder kraftfoder ökar snabbt sitt intag när mjölkgivan minskar. Kalven behöver således inte äta 1,5 kg kraftfoder innan avvänjning (nedtrappningen) påbörjas men ska göra det innan avvänjningen slutförs och mjölken tas bort. Även kalvens vikt och således bröstomfång kan vara ett riktmärke för när kalven r redo att vänjas av och bör på en normalstor kalv vara 100 cm vid avvänjning.

Tillvägagångssätt 

För att dra nytta av kalvarnas stora tillväxtpotential och foderutnyttjande under mjölkperioden bör kalven åtminstone ha uppnått dubbla sin födelsevikt vid avvänjning. En ännu högre tillväxttakt är dock att eftersträva då det finns ett starkt samband mellan tillväxt under mjölkperioden och framtida mjölkproduktion. För en normalstor kalv är ett bra riktmärke att den ska väga minst 90 kg vid avvänjning vid omkring 2 månaders ålder, vilket innebär ungefär 1 meter i bröstomfång. Genom att kontrollera ett urval av kalvarnas födelsevikter och följa upp med regelbundna mätningar kan man få en uppfattning om kalvarnas dagliga tillväxt. Läs mer om tillväxt här. 

Nedtrappning

Avvänjningen görs mest skonsamt genom att gradvis trappa ned mjölkgivan under en period av 1-2 veckor. Abrupt avvänjning är stressande för kalven och leder oftast till nedsatt foderintag och daglig tillväxt och är därför inte att rekommendera. Nedtrappningen av mjölk görs lämpligen genom att minska dygnsgivan, antingen genom att minska varje giva eller genom att ge färre mål per dag. Att ta bort ett av mjölkmålen kan dock skapa en del oro, men detta kan viss del mildras genom att ge kalven ljummet vatten som ersättning vid tiden för mjölkutfodring. Detta säkrar även att kalven får i sig tillräckligt med vätska. För att undvika att kalvarna börjar suga på varandra eller inredningen bör mjölkgivan aldrig vara mindre än 1,5 liter mjölk per mål. 

Fasutfodring

Ett skonsamt sätt att vänja av kalven över lång tid är så kallad fasutfodring, där man ger en hög giva mjölk under första månaden och därefter gradvist trappar ned mjölkgivan under den sista månaden. Detta ger en hög tillväxt under hela mjölkperioden utan att ge så mycket mjölk samtidigt som kalven får god tid på sig att öka sitt kraftfoderintag innan mjölken tas bort helt. Läs mer om fasutfodring här. 

Mät kraftfoderintaget

Under nedtrappningen bör man följa kalvens kraftfoderintag, förslagsvis genom att väga eller uppskatta dagsgivan före och efter att kalven ätit. Detta förutsätter att kalvens kraftfoder byts ut dagligen. Ett enkelt sätt att uppskatta kraftfoderintaget är att väga upp olika mängder av kraftfodret och markera med streck på kraftfoderskålen. Avvänjningens slutförs och mjölken tas bort helt när kalven äter minst 1,5 kg kraftfoder per dag i 3 dygn. Så länge kalvarna inte uppnått detta intag bör man fortsätta med mjölkutfodring. Det innebär att vissa kalvar som snabbt kommer igång med att äta kraftfoder kan vänjas av tidigare än planerat och att andra som är trögare igång måste ha mjölk en längre tid. För kalvar som går i gruppbox kan det vara en utmaning att uppskatta individuellt kraftfoderintag. Man kan då göra en uppskattning av gruppens totala intag på ovanstående sett och räkna ut hur mycket varje kalv i genomsnitt äter. För att försäkra sig om att alla kalvar hänger med bör man fortsätta nedtrappningen några dagar efter att det genomsnittliga kraftfoderintaget blivit tillräckligt stort. 

Att tänka på vid avvänjning

Av praktiska skäl avvänjs ofta kalvar i samma gruppbox samtidigt, undantaget de som går i transponderstyrda ammor. Kalvar som går i gruppbox och utfodras i gemensamt tråg eller fritillgångsamma bör därför vara så jämngamla som möjligt för att kunna avvänjas samtidigt. I transponderstyrda ammor kan kalvarna vänjas av individuellt vilket tillåter ett något större åldersspann mellan yngsta och äldsta kalv. Dock bör man inte ha för stort åldersspann då det ökar risken för spridning av sjukdom.

Undvik stress vid avvänjning

Det är en god idé att ha fasta rutiner för avvänjning. Exempelvis att man en fast dag i veckan ser över vilka kalvar som kan påbörja avvänjning och vilka av de som är under avvänjning som kan tas bort helt från mjölk. Eftersom avvänjningen stressar djuren bör man undvika andra stressande moment omkring avvänjning. Två veckor före och efter avvänjningsperioden bör man således inte göra andra ändringar i kalvarnas skötsel, exempelvis flytt, avhorning, vaccinering eller byte av grovfoder/kraftfoder. Dessa ändringar stressar också kalvarna och kan leda till nedsatt tillväxt och dåligt immunförsvar. Kalven bör alltså gå kvar i sin box vid avvänjningen och två veckor efter avslutad avvänjning. 

Följ upp avvänjningen

Om avvänjningen fungerar väl behåller kalven tillväxten och håller sig frisk genom hela perioden. Ett bra sätt att kontrollera hur väl avvänjningsrutinerna fungerar är att stämma av tillväxten ett par månader efter avvänjning. Vid fem månaders ålder bör holsteinkalvar som haft ett bröstomfång på runt 1 meter vid 2 månader ha ett bröstomfång på åtminstone 123 cm och gärna 128 cm: SRB-kalvar bör ha ett bröstomfång på åtminstone 113 cm och gärna 122 cm vid fem månaders ålder.