Helmjölk från olika källor

Helmjölksutfodring kan innebära att man ger mjölk från tanken eller mjölk som av någon anledning inte får levereras till mejeriet. Sådan kan innefatta övergångsmjölk (från och med andra urmjölkningen efter kalvning till och med leverans till mejeriet), mjölk från behandlade kor eller förändrad mjölk.

Bäst är helmjölk från friska kor

Det absolut bästa är om kalven får helmjölk enbart från friska kor, då mjölk från sjuka kor kan innehålla bakterier som kan påverka kalvens hälsa negativt. Detta gäller särskilt kvigkalvar (ensamma eller i grupp) som ska bli kvar i besättningen, då det finns en risk att de kan kalva in med juverinflammation om de fått i sig bakterier som kalvar. Bakterier i mjölken kan eventuellt också ge direkta magtarmstörningar. Genom att pastörisera mjölken kan man kraftigt reducera bakterieinnehållet och därmed riskerna. Även mjölk från friska kor kan vara kontaminerad av bakterier från kons hud, gödsel eller miljön och det är många gånger en fördel att pastörisera all helmjölk.

Näringsinnehållet varierar i celltalsmjölk

Problemet med mjölk från sjuka kor (inklusive kor med höga celltal) är också att den kan variera mycket i sammansättning. Mjölk från kor med höga celltal har ofta ett lägre innehåll av både protein och laktos och kalven riskerar därför att få i sig för lite energi och protein. Kalvar är känsliga för variation i näringsinnehåll, vilket har visat sig i mindre tillväxt hos kalvar som får varierande mängd näring per dag jämfört med kalvar som får samma totala mängd näring i samma mängd varje dag. Utfodring med celltalsmjölk till kalvar är därför inte att rekommendera. Om det ändå praktiseras kan man utjämna skillnader i energiinnehåll genom att tillsätta kalvnäring. Mer om detta kan man läsa här.

Mjölk från antibiotikabehandlade kor

Man bör även undvika att ge mjölk som kan innehålla antibiotika, till exempel från kor som står på behandling eller är under karens. Även låga koncentrationer av antibiotika i karensmjölk har visat sig ändra sammansättning, funktion och förekomst av antibiotikaresistens hos kalvens tarmflora. Detta skulle i sin tur kunna påverka kalvhälsan och foderutnyttjandet samtidigt som det ger ökad förekomst av antibiotikaresistenta bakterier i kalvarnas och människors miljö.