Pastörisering

Pastörisering innebär uppvärmning av mjölken till en viss temperatur, under en viss tid, för att avdöda bakterier. Pastörisering kan göras innan utfodring av kalvar för att minska risken för att kalvarna får i sig sjukdomsframkallande bakterier, och kan därmed förbättra kalvhälsan i besättningen. Pastörisering görs med fördel i kommersiella pastöriseringsmaskiner, till exempel en mjölktaxi med inbyggd pastörisering.

Olika typer av pastörisering

Pastörisering kan ske vid olika temperaturer under olika lång tid. Till kalvmjölk används oftast så kallad lågpastörisering som antingen innebär att mjölken upphettas till minst +72⁰C under 15 sekunder eller +63⁰C i 30 minuter. Det förstnämnda används ofta på stora mjölkgårdar i USA, men tekniken är mycket dyr och det lönar sig i regel bara för företag som måste pastörisera mer än 500 liter mjölk.

Effekt av pastörisering

När mjölk pastöriseras avdödas bakterier i mjölken och därmed förlängs även hållbarheten. Efter pastörisering i +63⁰C i 30 minuter har i princip alla viktiga sjukdomsframkallande bakterier reducerats med 99,5 procent medan mjölkens viktiga näringsämnen bevaras. Mjölken blir alltså aldrig helt steril, men tillräckligt bakteriefri för att ge hälsovinster hos kalvarna. Normal lågpastörisering är däremot inte tillräckligt för att inaktivera antibiotikarester i mjölk från behandlade kor och sådan mjölk bör därför inte användas till kalvar alls på grund av dess påverkan på kalvens tarmflora. Läs mer om karensmjölk här.

Studier har visat att kalvar som utfodrats med pastöriserad mjölk har bättre tillväxt, lägre dödlighet samt färre dagar med diarré och lunginflammation än kalvar som utfodrats med opastöriserad mjölk.

Hantering

Mjölk som ska pastöriseras ska vara så ren och hygieniskt insamlad som möjligt från början. Bakterier har nämligen lättare för att överleva pastöriseringen om de sitter fast på hö eller gödselrester i mjölken. Pastöriseringsbehållaren ska därför vara väl rengjord varje gång den fylls på med ny mjölk. Mjölk som inte ska pastöriseras direkt bör omedelbart kylas efter mjölkning för att förhindra bakterietillväxt och att mjölken inte surnar. Sur eller syrad mjölk kan inte pastöriseras då den koagulerar. Efter pastörisering kyls mjölken snabbt ned igen för att undvika att det sker en ny bakterietillväxt. Pastöriserad mjölk är mycket känslig för att på nytt kontamineras med bakterier varför man bör förvara och hantera den på ett hygieniskt sätt fram till utfodring. Man bör aldrig tillföra opastöriserad mjölk till redan pastöriserad, särskilt inte om den ska lagras innan utfodring, då detta på nytt minskar mjölkens hygieniska kvalitet och man förlorar effekten av pastörisering. Detta är ibland fallet i robotbesättningar som tillämpar successiv överföring av mjölk från roboten till mjölktaxi med pastör. Istället bör man ha flera tankar så att den opastöriserade mjölken hålls åtskild från den pastöriserade. 

Hela processen med pastörisering och nedkylning tar i regel 2 till 3 timmar vilket oftast är för lång tid för att man ska hinna utfodra kalvarna inom en rimlig tid efter mjölkning. För att lösa detta finns det på många pastöriseringsmaskiner en timer där man efter mjölkningen ställer timern så att den först kyler ned mjölken under natten och sedan börjar pastörisera i god tid innan nästa mjölkning så att mjölken är pastöriserad och i lagom utfodringstemperatur tills utfodringen ska ske.  

Rengöring av pastöriseringsutrustningen

Rengöringen görs lämpligen direkt efter utfodring. Innan rengöring bör alla mjölkrester tömmas ur. Använt varmt vatten (omkring 60 grader) och diskmedel. Vissa maskiner har ett automatiskt rengöringsprogram medan andra kräver manuell rengöring med borste. Skölj därefter ur diskmedelsrester med rent vatten. Man bör aldrig rengöra dessa med högtryckstvätt då det kan förstöra viktiga delar av maskinen. 

UV-behandling - ett alternativ till pastörisering

I vissa system för automatisk utfodring finns system för behandling av mjölken med ultraviolett ljus. Även detta kan minska innehållet av skadliga bakterier i mjölk. UV-behandlingen fungerar genom att ändra molekylers uppbyggnad, häribland bakteriers arvsmassa. Den verkar främst genom att förhindra att bakterien förökar sig och det är inte alltid som bakterien dör. Metoden är olika effektiv för olika typer av bakterier, men det är överlag sämre avdödning av bakterier jämfört med vid pastörisering. Genom att den förändrar molekyler finns det även risk att den förändrar sammansättningen av mjölken. För närvarande anses därför pastörisering en mer effektiv och säkrare metod för att sänka bakterieinnehållet i mjölk.