Dosering & tillredning


Tillverkarnas doseringsangivelser skiljer sig åt för olika mjölknäringar trots snarlikt energiinnehåll. Många föreslår en låg dosering och att följa dessa angivelser kan innebära att kalven får i sig för lite näring och därmed inte växer som den ska eller i värsta fall blir sjuk.

Mjölknäringens koncentration

För de flesta mjölknäringar ger ett blandningsförhållande på 150 gram pulver per liter färdig mjölknäring en passande koncentration av näringsämnen. Det innebär att för varje liter färdig mjölknäring som önskas blandas 150 gram pulver i 0,85 liter vatten.

För låg koncentration

Skulle man minska koncentrationen behöver man öka den totala givan för att kalven ska få i sig tillräckligt med energi och det är speciellt viktigt under de första fyra levnadsveckorna. Om ett volymmått används för att mäta upp pulvret är det nödvändigt att kontrollväga med jämna mellanrum så kalvarna alltid får samma koncentration.

För hög koncentration

En alltför koncentrerad blandning kan leda till en långsammare tömning av löpmagen vilket i sin tur höjer pH och ökar risken för bakterietillväxt och gasproduktion vilket kan leda till diarré och löpmagstrumsjuka. Dessutom kan det försämra upptaget av vatten från tarmen vilket gör avföringen lösare. För koncentrerad mjölknäring har också sett leda till saltförgiftning hos kalvarna. Då mjölknäringar skiljer sig åt i sammansättning kan vissa mjölknäringar blandas mer koncentrerat än andra utan att det påverkar kalven. Någon generell rekommendation kan därmed inte ges angående den färdigtillredda mjölknäringens koncentration. Om kalvarna har diarré och utfodring med mjölknäring misstänks vara orsaken bör osmolaliteten av den färdig tillredda mjölknäringen kontrolleras med en osmometer och den bör då inte överstiga 600 mOsm/L.

För att smälta fettet krävs för många mjölknäringar en högre blandningstemperatur på vattnet än utfodringstemperaturen. Det är därför bäst att följa tillverkarens egen tillredningsanvisning. Små mängder mjölknäring kan blandas med en handvisp medan större mängder mjölknäring kan kräva en maskindriven visp. När allt pulver är löst kontrolleras temperaturen, helst med en termometer, till exempel en febertermometer. Mjölknäring serveras lämpligen kroppstemperarad då kalven måste använda energi för att värma upp kallare mjölknäring vilket kan minska tillväxten. Om pulvret först blandats med en mindre mängd varmare vätska fyller man på med lagom kall eller ljummen vätska för att få rätt temperatur och koncentration.

Exempel på dosering av mjölknäring vid 15 % torrsubstansinnehåll: