Val av mjölknäring

Det finns många märken och varianter på marknaden och det är lätt att gå vilse. Det finns dock några hållpunkter att rätta sig efter vid valet av mjölknäring.

Välj mjölknäring utifrån kalvens ålder

Mjölknäringen, särskilt för kalvar upp till 1 månads ålder, bör huvudsakligen vara baserad på mjölkprodukter, antingen skummjölkspulver (mjölk minus fett) eller vasslepulver (mjölk minus proteinet kasein och fett) eller en kombination av dessa. Ett högre innehåll av skummjölk ger ett fastare koagel i löpmagen, medan ett lägre innehåll ger ett mindre stabilt koagel. För helt vasslebaserade mjölknäringar sker ingen koagulation alls. För unga kalvar är det en fördel att mjölken koagulerar i löpmagen då det förbättrar näringsupptaget något och man bör i första hand välja en i huvudsak skummjölksbaserad mjölknäring till dessa, men som regel är helt vasslebaserad mjölknäring tillräckligt bra. Äldre kalvar som börjat äta mer kraftfoder kan dock klara sig bra även på mjölknäringar som innehåller mer vegetabiliska näringsämnen, men det kan vara besvärligt att hålla reda på två olika mjölknäringar under mjölkperioden.

Näringsinnehåll

Det bör vara en bra balans mellan protein och fett för att kalven ska ha tillräckligt mycket byggstenar (protein) för att växa och tillräckligt med energi (fett) för att kunna använda sig av byggstenarna. Mjölknäringen bör således innehålla åtminstone 20 procent protein, men högre andel protein ger bättre förutsättningar för tillväxt förutsatt att kalven får tillräckligt stor mängd mjölknäring. Generellt behöver kalven mer mjölknäring ju högre protein/fett-kvoten är. En lägre andel fett i förhållande till protein stimulerar kalven till att äta mer kraftfoder vilket ger en bra tillväxt och en lättare avvänjning. Man bör eftersträva ett fettinnehåll på mellan 15 och 20 procent och en protein/fett-kvot på 1,4 för optimal tillväxt. Ofta rekommenderas en fetare mjölknäring till kalvar vid kallare temperaturer, men det är både mer effektivt och bättre att istället ge en större mängd mjölknäring. Fettet bör komma från vegetabiliskt fett då utnyttjande av andra fetter är sämre.

Proteinkällor

Proteinkällor som vassle och skummjölk är dyra och ofta används växtbaserade proteinkällor, såsom vetegluten, soja och ärtor, som komplement. Problemet med vissa växtbaserade proteinkällor är att de kan innehålla ämnen som försämrar matsmältningen, vilket speciellt är ett problem för unga kalvar. Till helt unga kalvar bör man undvika soja och veteprotein. Innehållet av fiber (anges ofta som växttråd) är ett mått på innehållet av vegetabiliskt protein. Ett fiberinnehåll på över 0,1 procent indikerar att en del av proteinet är av vegetabiliskt ursprung och sådana mjölknäringar bör därför inte ges till unga kalvar.

Kolhydratkällor

Nyfödda kalvar har även en begränsad förmåga att bryta ned kolhydrater utöver mjölksocker (laktos). Vissa mjölknäringar innehåller stärkelse eller andra sockerarter än mjölksocker. Om den unga kalven utfodras med sådan mjölknäring finns det risk för energibrist samt diarré på grund av oupplösta sockerarter i tarmen. Så lite som 2 procent stärkelse kan ge diarré hos unga kalvar. Kalvar över tre veckor kan dock tillgodogöra sig denna energi i viss mån och mjölknäring med sådant innehåll bör i första hand bara ges till kalvar över tre veckors ålder.

Övrigt innehåll

Aska är den del av mjölknäringen som inte innehåller någon energi eller protein och består istället till största delen av mineraler och vitaminer. En hög andel aska kan orsaka diarré hos kalven. Det är därför önskvärt att välja mjölknäringar med maximalt 8 procent aska. En del mjölknäringar innehåller probiotika, det vill säga mjölksyrebakterier. Probiotika kan ha en positiv effekt på kalvhälsa och foderintag.

Tabell. Lämpligt innehåll i mjölknäring.