Upptag av antikroppar

Kalvarnas förmåga att ta upp antikroppar från råmjölken är ett samspel av många faktorer, varav några av de viktigaste som omtalas är tidpunkt (ålder) för utfodring, mängden råmjölk som utfodras, samt råmjölkens kvalitet och hygien.  

Tidpunkten för utfodring

Tidpunkten för utfodring har betydelse både för hur stor del av antikropparna som kan tas upp. Antikroppar är stora proteinmolekyler som måste tas upp i sin ursprungliga form för att vara till nytta för kalven. Äldre nötkreatur har dels enzymer i magen som kan bryta ned antikropparna innan de når tarmen och dels är inte tarmslemhinnan genomsläpplig för dessa stora molekyler. Hos nyfödda kalvar är ännu inte alla matsmältningsenzymer i funktion och antikropparna kan därför passera intakta till tarmen. Utöver detta kan den nyfödda kalvens specialiserade tarmceller släppa igenom antikroppar så att dessa kan föras vidare till kalvens blod. Detta är en inte helt riskfri process då även annat skulle kunna föras över, såsom bakterier som kan göra kalven sjuk, och det är därför viktigt att detta är möjligt bara under en kortare tid. Tidsintervallet för när tarmen är genomsläpplig är bland annat beroende av när kalven först får råmjölk men också av kalvens ålder. Ju tidigare kalven utfodras med råmjölk efter födseln desto större andel antikroppar kan tas upp och desto längre efter första utfodring kan kalven ta upp antikroppar. Ju längre man väntar med första målet, desto kortare tid efter utfodring är tarmen genomsläpplig. Då själva upptaget av antikroppar sker över några timmars tid efter utfodring ökar tidig utfodring därför sannolikheten för att kalven hinner ta upp tillräckligt med antikroppar, speciellt om man utfodrar fler än en gång under det första dygnet. 

Mängden råmjölk

Mängden råmjölk som kalven behöver är beroende av råmjölkens kvalitet, det vill säga koncentrationen av antikroppar. Kalvar behöver således en större mängd av sämre råmjölk. För att få tillräckligt med energi bör kalven under det första dygnet utfodras med en mängd råmjölk motsvarande minst 15 procent av kalvens vikt men gärna mer. För en 40 kilos kalv innebär detta minst 6 liter råmjölk som  bör delas upp på flera givor. Utfodring med en för stor mängd råmjölk (över 8,5 % av kalvens vikt) vid första målet kan eventuellt hämma upptaget av vissa typer av antikroppar, möjligtvis genom att fördröja passagen från löpmage till tarm. Det mest optimala är att dela upp dygnsgivan på tre mål. Detta bidrar till en ökad kontakttid för råmjölken i den genomsläppliga tarmen, vilket i sin tur bidrar till ett ökat upptag av antikroppar.  

Råmjölkens kvalitet

Råmjölkens kvalitet är ett mått på hur mycket antikroppar den innehåller per volym råmjölk. Ju högre kvalitet, desto större är sannolikheten att kalven får i sig tillräckligt med antikroppar och desto mindre roll spelar andra faktorer, som tidpunkt och mängd, för kalvens upptag. Den faktor som är av störst betydelse för råmjölkens kvalitet är hur lång tid som passerats från kalvning till mjölkningstidpunkten eftersom kon gradvist börjar återabsorbera antikroppar som inte mjölkas ur efter ett visst antal timmar. Den nykalvade kon bör alltså mjölkas direkt efter födseln, också för att säkra tidig råmjölksgiva till kalven. I övrigt skiljer sig råmjölkskvalitén betydligt från ko till ko och det är troligtvis både genetiska och miljömässiga faktorer som bestämmer kvalitén. Även om det är högst individuellt så har dikoraser ofta bättre kvalitet än mjölkkoraser samtidigt som kor i första eller andra laktation oftare har lägre kvalitet än kor i senare laktationer. Även mastit vid inkalvning ger betydligt sämre råmjölkkvalitet och bör både av näringsmässig och smittskyddshänsyn inte utfodras till kalven. Om bara en juverdel är påverkad kan man använda råmjölken från övriga juverdelar så länge den är av tillräckligt god kvalitet. 

Andra faktorer som kan minska kalvens upptag av antikroppar är ett högt innehåll av bakterier i råmjölken, antingen genom ohygienisk mjölkning, juverinflammation hos kon eller förvaring vid för hög temperatur, på fel sätt eller för länge. Således bör kons spenar rengöras och handskar bäras vid urmjölkning samt att råmjölk bör förvaras i kylskåp, helst i metallkärl med lock, i max ett dygn. Efter ett dygn kan man istället utfodra råmjölken som övergångsmjölk till kalvar över ett dygn alternativt frysa in den till kommande kalvningar.