Diarré

En av de vanligaste sjukdomarna hos kalvar i mjölk- och dikobesättningar över hela världen är diarré (neonatal enterit).

Diarré hos kalv kan i Sverige orsakas av:

Virus: Rotavirus och coronavirus
Bakterier: E. coli F5+. Salmonella är mycket ovanligt i Sverige
Parasiter: Koccidier och kryptosporidier.

Generell behandling av diarré

De tre största riskerna vid kalvdiarré är uttorkning, näringsbrist och obalans i kroppens elektrolyter (salter). Principen för behandling blir därmed att ge kalven vatten, mjölk och elektrolyter.

Ge vätska

Friska kalvar som dricker själva behöver vatten motsvarande 10 till 15 procent av kroppsvikten per dag. Om kalven har diarré förlorar kalven mer vätska än normalt och vätskebehovet ökar därför med graden av uttorkning (länk till pdf om uttorkning). Kalvar som inte orkar dricka själva behöver sondas med vätska (om de ligger på bröstet) eller få dropp.

Ge näring och salter

Näringsbrist och svält förhindras genom att kalven får samma mängd mjölk som vanligt, helst uppdelat på flera mål per dag. Obalans i kroppens elektrolyter förhindras genom att kalven får salter (natrium, kalium, klorid, bikarbonat) i vatten eller mjölk. Det finns flera sorters elektrolytblandningar att köpa med olika sammansättning av salter. Rådfråga gärna din veterinär om vilken sort du ska välja. Beroende på vad som orsakar diarrén kan kalven behöva behandlas med passande läkemedel.

Lär dig mer om uttorkning (pdf)

Medicinsk behandling

Behandling med antiinflammatorisk medicin såsom meloxikam kan eventuellt övervägas som komplettering till rehydrering (uppvätskning, återställande av vätskebalans) vid diarré. Eventuell behandling bör ske med försiktighet till mycket uttorkade djur som kräver vätska direkt i blodet på grund av risk för att njurarna påverkas negativt. Djur med nedsatt lever-, hjärt- eller njurfunktion samt djur med blödningsrubbningar ska heller inte behandlas med sådan medicin. Inte heller djur med tecken på magsår och blödningar eller djur yngre än en vecka ska behandlas.

Specifik behandling

E. coli-diarré kan behandlas med antibiotika, förstahandsval är trimetoprim/sulfonamid. Antibiotikabehandling av kalvar över en vecka är sällan nödvändigt då E.coli-diarré är mycket ovanligt efter den första levnadsveckan. Penicillin är inte verksamt vid någon typ av diarré.

Mot eimeria kan man eventuellt behandla hela grupper med både sjuka djur och djur som inte ännu utvecklat sjukdom med toltrazuril. Har kalven redan uppvisat symptom är dock sådan behandling ofta verkningslös.

Halofuginon kan användas för behandling av kryptosporidieorsakad diarré, även i förebyggande syfte, men effekten är tveksam och extremt noggrann dosering krävs då substansen är relativt giftig.

Läs mer om behandling av diarré i Information från Läkemedelsverket (pdf).

Näring viktigt för kalv med diarré

Kalvar har relativt små fettdepåer när de föds och under termoneutrala förhållanden (10–26 grader utan det minsta drag, kallt golv osv.) kan de bara överleva i cirka 7 dagar utan mat. Skulle temperaturen sjunka till under 10 grader försvinner dessa depåer mycket snabbare och kalven kan dö redan efter ett par dagars svält. För en kalv med diarré försämras upptaget av näringsämnen med cirka 30 procent, vilket innebär att den dessutom endast kan tillgodogöra sig en mindre del av den lilla näring som den får från elektrolytlösningen.

Ta inte bort mjölken

Att det skulle vara fördelaktigt att ta bort mjölken under några dagar för diarrékalvar är en missuppfattning som stammar långt bak i tiden. Man trodde att ”mjölksvält” skulle minska förekomsten av ej nedbrutna näringsämnen i tarmen som i sin tur gynnar bakterietillväxt och ökar det osmotiska trycket samt att det skulle göra att tarmslemhinnan skulle återhämta sig snabbare. Försök har därför gjorts genom åren för att undersöka om det finns några fördelar med ett sådant tillvägagångssätt, men resultaten är mycket entydiga på denna punkt, det finns inga fördelar med att ta bort mjölken. Här är konklusionerna från tre olika studier:

För att sammanfatta är det inga fördelar med att ta bort mjölken från kalvar med diarré utan snarare bara nackdelar: lägre tillväxt, sämre återhämtning av tarmepitelet samt atrofi av tymus (vilket borde ha en negativ effekt på immunförsvaret). Vissa hävdar dessutom att kalvar skulle kunna bli laktosintoleranta av några dagars ”mjölksvält” men vi har inte kunnat hitta några studier som visar att det är så.

Det finns dessutom ett tydligt samband mellan undernäring och sviktande immunförsvar där åtminstone underhållsbehovet av näring måste vara täckt för att kalven ska kunna upprätthålla ett tillräckligt bra immunförsvar. Att enbart ge elektrolytlösning innebär troligtvis ett otillräckligt energiintag, speciellt eftersom bara en del av näringen utnyttjas av diarrékalvar och kalven borde därför ha svårare att mota infektionen.

Så kan diarré förebyggas

Att förebygga diarréutbrott handlar framför allt om bra råmjölksrutiner, regelbunden rengöring av kalvutrymmen med tomtid och optimal beläggning, tillräcklig utfodring och att inte ha för stora grupper där späda kalvar blandas med äldre. Sjuka kalvar bör isoleras för att bromsa smittspridning. 

Omgångsvis uppfödning

Flytta alla kalvar i en box samtidigt för att möjliggöra effektiv rengöring och för att minimera blandning av oinfekterade yngre kalvar och äldre smittspridare. Noggrann rengöring av kalvningsboxar mellan kalvningar, och att bara ha en ko per kalvningsbox, förebygger tidig infektion hos kalven.

Mjölk ger skydd

Kalven har ett bra lokalt skydd i tarmen mot infektion under den tid den dricker råmjölk. Även vanlig mjölk innehåller en del lokalt verkande antikroppar, så kalvar som får helmjölk har ett visst skydd lokalt i tarmen.

Vaccin

Ett kombinerat rota-/coronavirus- och E. coli F5+-vaccin för immunisering av dräktiga kor/kvigor finns, där kon utsöndrar antikroppar mot dessa sjukdomar till råmjölken. Detta förutsätter bra råmjölksrutiner för att försäkra sig om att kalven verkligen får i sig antikropparna.

Läs mer om diarré hos kalv på SVA:s webb.

Läs mer om hur du bäst gör rent kalvstallet (länk till SVA:s webb)

Första hjälpen är bästa hjälpen (länk till Gård&Djurhälsans webb)

Så kan du se om kalven är sjuk (pdf)

Några vanliga kalvsjukdomar med symtom och åtgärder (pdf) 

Länk till informationsfilm om kalvdiarré (Gård&Djurhälsan)