Luftvägsinfektioner

Luftvägsinfektioner är vanligt hos svenska kalvar, men smittämnena skiljer sig mellan olika besättningar. De flesta luftvägsinfektioner hos kalv sprids främst på stall. Virusorsakade luftvägsinfektioner är vanligast, men de kan kompliceras av sekundära infektioner med bakterier. Händer detta blir infektionen ofta betydligt allvarligare än om bara virus orsakar luftvägsinfektionen.

Luftvägsinfektion hos kalvar i Sverige

Luftvägsinfektioner hos kalv i Sverige kan orsakas av:

Virus: Bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV), bovint coronavirus (BCV), och parainfluensa-3-virus (PIV-3). Oftast primärpatogener (=av egen kraft orsaka sjukdom)

Bakterier: Pasteurella multocida, Mannheimia haemolytica och Histophilus somni samt Mycoplasma bovis. Bakteriella infektioner är oftast sekundära vid luftvägsproblem. Det betyder att något annat smittämne (ofta virus) har banat väg för infektion och sjukdom.

Parasiter: Lungmask (Dictyocaulus viviparus). Primärpatogen.

Pasteurella är den vanligaste bakterien vid luftvägsinfektion hos kalv och den går oftast att behandla med penicillin. Lungmask, kan också ge luftvägsinfektion men bara hos djur som går/gått på bete då det smittar via gräset. Luftvägsinfektioner förebyggs bäst med goda smittskydds- och råmjölksrutiner samt god hygien och en bra miljö. Lungmaskinfektion förebyggs genom god beteshygien.

Om kalven har diarré, lever i en dålig stallmiljö och är utsatt för stress och/eller andra infektioner ökar risken för lunginflammation. Att ha kalvar i stora grupper med stor åldersvariation, att ha kalvar i samma utrymme som äldre nötkreatur eller köpa in kalvar skapar förutsättningar för luftvägsproblem.

Så kan luftvägsinfektioner förebyggas och behandlas

Den viktigaste smittvägen är från kalv till kalv. Besökare som varit på en annan gård samma dag kan också bära med sig smitta. Kalvar i stora grupper och med åldersskillnad mellan djuren ökar risken för smittspridning.

Det viktigt att ge kalvarna en bra start i livet. En bra start är en förutsättning för friska och starka kalvar som växer bra. De ska ha tillräcklig mängd råmjölk, helmjölk/mjölknäring, foder och vatten av god kvalitet, hållas i små grupper med liten åldersspridning och i en ren och torr miljö med god ventilation och daglig tillsyn. Kalvar som haft diarré får oftare luftvägsinfektion.

För kalvköpande besättningar är det viktigt att försöka köpa friska, välutvecklade kalvar som väger minst 50 kg (köps in mjölkdrickande) eller minst 80 kg (köps in avvanda) och som har fått tillräckligt med bra råmjölk vid födseln. De ska helst komma från så få besättningar som möjligt, och den köpande besättningen bör använda mottagningsstall samt tillämpa omgångsuppfödning, och ha små, sektionerade grupper med liten åldersspridning i en ren och torr miljö med god ventilation.

Sjuka kalvar ska isoleras från friska och tas väl om hand. Viktigt att sjukboxen är ren och torr. Värmelampa och täcke kan behövas vid kall väderlek (från under 10 plusgrader i omgivningen). Beroende på orsak kan kalven behöva behandlas med passande läkemedel. Det finns även vaccin.

Läs mer om luftvägsinfektioner på SVA:s webb.

Läs mer om hur den kalvköpande besättningen kan förebygga luftvägsinfektioner.

Första hjälpen är bästa hjälpen.

Så kan du se om kalven är sjuk (pdf)

Några vanliga kalvsjukdomar med symtom och åtgärder (pdf)

Läs mer om behandling av lunginflammation (pdf)

Länk till film om luftvägsinfektioner (Gård&Djurhälsan)

Länk till instruktionsfilm för provtagning av luftvägsinfektioner (Gård&Djurhälsan)