Kalven och människan

Nötkreatur är i naturen bytesdjur och därför vaksamma mot potentiella rovdjur. Kalvar utan vana vid mänsklig kontakt flyr därför undan människor. För att de ska känna sig lugna och trygga med människor krävs upprepade positiva kontakter med människor.

Ett bra förhållande mellan kalvar och deras djurskötare är viktigt av välfärdsmässiga skäl, då det leder till mindre stressade djur vid den rutinmässiga skötseln. Detta bidrar i sin tur till en säkrare arbetsmiljö för människor som arbetar med djuren. Sist men inte minst presterar lugna och trygga djur bättre, till exempel bättre daglig tillväxt hos kalvar, än stressade vilket bidrar till en bättre ekonomi för lantbrukaren. 

Påverkbara perioder

För de flesta djurarter finns så kallade känsliga perioder när djurets hjärna är mest påverkbar för sociala kontakter. Hos nötkreatur finns tre sådana perioder beskrivna; tidig ålder, avvänjning från modern samt vid kalvning, varav de två första rör kalvar och därför beskrivs här. 

Kalvar som hanteras i tidig ålder blir mindre rädda och mer nyfikna vid kontakt med människor. Effekten är störst om kalvarna hanteras de första fyra dagarna efter födseln jämfört med senare. Det finns indikationer om att kalvars rädsla för människor ökar markant vid 6-7 dagars ålder. Det kan därför vara lämpligt att under de fyra första dagarna ägna lite extra tid åt kalvarna för att få dem tama. 

Kalv som går med ko

Om kalven får gå kvar hos modern kan präglingen på människor försvåras då kalven i första hand skapar ett socialt band till modern, vilket förhindrar ett sekundärt socialt band till människan. Ett sådant kan först skapas när kalven separerats från modern, det vill säga under den andra känsliga perioden. Under denna period kan kalven i brist på moderlig kontakt vara mottaglig för social kontakt med djurskötaren, förutsatt att denne finns på plats. För dikalvar eller mjölkraskalvar som går med modern eller en amko kan det således vara värt att ägna kalvarna extra tid omkring avvänjning från modern/amkon. Om kon/amkon inte är rädd förmänniskor påverkas kalvarna också positivt av det och blir lättare att hantera efter avvänjningen.

Fortsatt kontakt

Även om kalven är mest mottaglig under ovanstående perioder är effekten av tidig människokontakt inte bestående. Nötkreatur måste därför ha återkommande positiv kontakt med människor för att inte bli mer rädda och otrygga igen. Att då och då beröra och prata med rekryteringskvigorna gör att kalvens positiva bild av människor kvarstår och man får lugnare vuxna individer.

Typ av kontakt

Hur man bemöter kalven spelar också roll för hur bra den präglas på människan. För att det ska vara mest effektivt ska kalven uppleva något positivt genom kontakten, till exempel beröring som den finner positivt. Forskning på vuxna kor visar att ett av det mest effektiva stället på kroppen att klappa och stryka på för att skapa en trygg kontakt är undersidan av halsen. På detta ställe slickar nötkreatur ofta varandra för att skapa sociala kontakter. Att ha mjölk eller smakligt foder att erbjuda vid kontakten är också effektivt för att främja präglingen. Det kan därför vara bra att ägna lite extra tid hos kalvarna vid mjölkutfodringen.