Smittskydd

Infektioner är vanliga orsaker till sjukdom hos kalvar. De orsakas av bakterier, virus, svampar och parasiter som antingen cirkulerar i besättningen och sprids från djur till djur eller som kommer in i besättningen som smitta från en annan besättning. Arbetet för att minska risken för att djuren ska drabbas av infektion kallas smittskydd och kan delas in i inre smittskydd, där arbete görs för att minska risken för att sjukdom ska spridas inom besättningen, och yttre smittskydd, där arbetet fokuserar på att hindra smitta för att komma in i besättningen.

Inre smittskydd

Inre smittskydd är till för att hålla nere smittrycket i besättningen och se till så att sjukdomar som redan finns i besättningen inte sprids mellan djurgrupper. Kalvar är de känsligaste djuren i en besättning; därför bör man lägga extra fokus på att skydda sina kalvar från smitta. En del i att förebygga smittsamma sjukdomar består även av att stärka kalvarnas immunförsvar genom en stressfri miljö, torrt, rent, dragfritt , goda råmjölksrutiner och goda rutiner runt kalvning samt foder och vatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd.  

För att minimera smittspridning mellan djur bör man:

  • tillämpa omgångsuppfödning, det vill säga hålla ihop grupper istället för kontinuerlig flytt och insättning av enstaka djur, i så stor omfattning som möjligt
  • ha små grupper av djur (6 till 8 kalvar med högst 10 dagars åldersskillnad mellan yngsta och äldsta)
  • isolera sjuka djur ifrån friska djur
  • ha avdelningsegna redskap
  • ha stöveltvätt och handtvätt på strategiska platser, till exempel mellan avdelningar
  • sköta djurgrupper i känslighetsordning, de yngsta först
  • ha inspektionsgångar som gör det lätt att se till djuren
  • ha väl fungerande logistik för körvägar för foder, strö etcetera inom gård
  • ha kalvar separerade från äldre djur
  • Inte gå in i kalvboxen i onödan
  • Ha täta väggar mellan kalvar/kalvgrupper
  • Undvika överbeläggning

För att skydda kalven från smittor behöver den:

  • Väl rengjord kalvningsbox och ren ko
  • Råmjölk och övergångsmjölk av god närings- och hygienmässig kvalitet, i ren nappflaska/hink.
  • Väl rengjord, torr och välströad box, gärna parbox.
  • Tillräckligt med plats, 1,5–2 ggr minimimåtten.
  • Flytta till gruppbox senast vid 8 veckors ålder, undvik flytt mellan 1–6 veckors ålder
  • Blanda inte unga kalvar med äldre djur – äldre djur sprider smitta, högst 10 dagars åldersskillnad
  • Foder, mjölk och vattentråg som är placerade utanför boxen, helst över golvnivå
  • Fräscht foder och vatten varje dag.
  • Hälsokontroll minst vid varje utfodring (2–3 ggr per dag).
  • Isoleras från sjuka djur.
  • Nytt strö varje dag
  • Rengjord box vid varje flytt
  • Rengjorda mjölkutfodringskärl varje dag
  • Rengjorda kraftfoderhinkar en gång i veckan
  • Rengjorda vattenhinkar/koppar dagligen
  • Tillräckligt med strö så att kalvens ben är täckta när den ligger. Håller kalven varm och motverkar drag.
  • Täta väggar mellan kalvar/kalvboxar – minskar smittspridning
  • Tillräckligt med utrymme och bra ventilation.

Så kan diarré förebyggas.

Så kan luftvägsinfektioner förebyggas.

Externt smittskydd

Smittämnen kan komma till en gård på många olika sätt, via levande djur in eller ut från besättningen, besökare, foder, utrustning, vilda djur, fordon och gödsel. Här finns mycket att tänka på när det gäller att planera körvägar så att gödsel hålls borta från foder och att transporter inom gården hålls separerade från externa transporter. Utlastning till slakt och hämtning av kadaver ska göras på ett smittsäkert sätt. De viktigaste åtgärderna för att inte få in smittämnen till gården är följande:

  • inte köpa in djur
  • undvika utställningar eller sambeten
  • köpa in endast hälsodeklarerade djur och isolera inköpta djur i tre veckor
  • ha egna overaller och stövlar att låna ut till besökare
  • ha genomtänkta körvägar på gården
  • inte ta tillbaka djur som lämnat besättningen
  • om möjligt inte låta slakttransportör komma in i stallet
  • undvika att dela utrustning som kommer i kontakt med djur med andra djurbönder. Om detta ej är möjligt bör utrustningen vara väl rengjord och desinficerad

Att tänka på vid specialiserad kalvuppfödning

Luftvägsinfektioner är det största sjukdomsproblemet i dessa besättningar.

Mottagning

Kalvarna som köps in bör hållas i små grupper (max 8 till 10 kalvar per grupp) i ett rent, dragfritt, välströat mottagningsstall i minst fem veckor. Mottagningsstallet bör vara placerat i en separat byggnad där separata kläder och stövlar används och möjlighet till handtvätt ges.

Gruppering och gruppstorlek

Efter tiden i mottagningsstallet är det en stor fördel om kalvarna fortsatt hålls i mindre och sammanhållna grupper ett tag till efter stora omställningen med både stall- och foderbyte. Omgångsuppfödning med utgödsling och rengöring mellan grupperna bör tillämpas. Grupperna ska vara uppdelade med hjälp av täta mellanväggar om det finns flera grupper i samma stall, det är bättre med flera mindre stallar än ett stort. Det bör vara max 30 till 50 kalvar i samma stallavdelning som delar ventilationssystem. Kalvgruppen bör hållas intakt under hela tillväxtperioden.

Det ska även finnas separata sjukplatser. Alla stallar måste kunna tömmas och rengöras minst en gång årligen. Utslaktning ska kunna ske enkelt och riskfritt, utan risk för införande av smittämnen.

Vaccination av kalvar

Att vaccinera sina kalvar är ett sätt att stärka kalvarnas immunförsvar och därmed minska smittrycket i besättningen. Det finns olika typer av vaccin för sjukdomar såsom ringorm, neonatal kalvdiarré (bovint coronavirus, bovint rotavirus och E. coli F5 (K99) och en del av de smittämnen som ger luftvägsinfektioner (bovint parainfluensavirus, bovint respiratoriskt syncytialt virus och Mannheimia haemolytica).

Ringormsvaccin har god effekt och nyfödda kalvar vaccineras två gånger med 10-14 dagars intervall, en besättning som haft ringorm måste fortsätta vaccinera i tre till fem år efter utbrottet.

Det finns även vaccin mot neonatal kalvdiarré och detta ges till dräktiga kor som engångsdos mellan 12 och 3 veckor före beräknad kalvning. Genom att vaccinera de dräktiga korna fås en hög nivå av skyddande antikroppar mot rotavirus, coronavirus och E. coli F5 i råmjölken.  

Slutligen finns det även ett vaccin mot luftvägsinfektioner, detta vaccin ges som grundvaccination, till kalvar från två veckors ålder, två gånger med tre veckors mellanrum, därefter behöver vaccination upprepas med en enkel dos efter sex månader.

Om du har funderingar på om det är lämpligt att vaccinera i din besättning så kontakta gärna din besättningsveterinär för diskussion av vaccinationsrutiner.

Läs mer om smittskydd hos SVA och på www.smittsäkra.se

Länk till film om smittskydd (Gård&Djurhälsan)