Ventilation

Ventilation är en förutsättning att skapa en bra stallmiljö genom att föra bort överskottsvärme, smittämnen, fukt, damm och skadliga ämnen såsom ammoniak samtidigt som frisk och ren luft tillförs.

Ventilationen påverkar hälsan

När ventilationen är för dålig och luftutbytet runt kalven minimalt ansamlas både ammoniak och smittämnen i luften samtidigt som luftfuktigheten ökar, vilket gör att smittämnena överlever bättre. Alla dessa faktorer ökar risken för luftvägsinfektion. Att ha tillgång till frisk luft med minimalt drag är därmed en förutsättning för att hålla kalvarna friska. Kalvar som hålls i hyddor utomhus har ofta ett tillräckligt utbyte av luft, och sjukdomsförekomsten i dessa system är därför ofta lägre än för kalvar som inhyses inomhus. Utan fungerande ventilation löper kalvar inomhus en stor risk att bli sjuka. Därför är det av största vikt att se till att det finns en fungerande ventilation i kalvstallet. Ventilationen kan vara antingen naturlig genom självdrag eller mekanisk.

Den absolut viktigaste faktorn inom ventilation är antalet luftutbyten per tidsenheten. Genom att byta ut luften bara en gång per timme istället för fyra gånger per timme har antalet kalvar som behöver behandling setts öka med 60 procent. Rekommendationen är därför att all luft byts ut 4–15 gånger per timme. Oavsett ventilationssystem krävs en skillnad i det tryck som driver luften in respektive ut ur stallet, det vill säga att det skapas antingen ett övertryck eller ett undertryck för att transportera luft genom stallet.

Inredningens utformning

Det gäller särskilt att se över ventilationen inne i varje kalvbox/hydda då den kan vara begränsad av olika faktorer i ett annars välventilerat stall. Att ha täta väggar mellan kalvarna begränsar smittspridningen men försämrar ventilationen betydligt. Om mer än 1/3 av frontväggen är tät blir luftflödet 2–7 gånger sämre än med helt genomsläppliga fronter. Det bästa är att ha genomsläppliga front- och bakväggar samtidigt som väggar mellan kalvarna är täta. De får dock inte vara högre än 80 cm. Av samma anledning bör man försöka undvika att lägga tak på en kalvbox för att förhindra drag. I större boxar kan det dock vara en fördel att lägga tak på en del av boxen eller kalvgömman för att kalvarna ska kunna dra sig undan drag.

Naturlig ventilation

Naturlig ventilation bygger på att djuren producerar värme som driver den gamla luften ut genom öppningar i takhöjd och därmed skapas ett mindre undertryck vilket gör att luft kommer in från öppningar i väggarna. Kapaciteten beror på temperaturskillnader mellan uteluft och inneluft och på höjdskillnader mellan till- och frånluftsöppningar. Dessa drivkrafter är svårare att reglera än de som alstras av fläktar, och vinden har en betydlig påverkan på hur väl den naturliga ventilationen fungerar. Fördelarna är att det är ett tyst och driftssäkert system med låga driftskostnader. Naturlig ventilation förutsätter dock dels att djuren producerar tillräckligt med överskottsvärme, dels att öppningarna är tillräckligt stora och inte blockeras eller stängs samt att utomhusluften rör på sig.

Stallets riktning

Om man bygger ett nytt kalvstall ska man tänka på att byggnaden är placerad vinkelrätt mot den vanligaste vindriktningen. I Sverige blåser det oftast från väst eller sydväst vilket betyder att stallet bör placeras i en nord-sydlig riktning eller nordvästlig-sydostlig riktning. Det finns dock ganska stora lokala variationer. Här är det även viktigt att vinden inte begränsas av omgivande byggnader. Luftintag sker genom öppningar i sidorna av byggnaden och bör täcka en yta av 0,05 m² per kalv. Den förbrukade luften ska ha möjlighet att ventileras ut genom taket och det mest optimala är en kanal som sträcker sig längs med hela stallets längd. Öppningen bör täcka en yta av 0,04 m² per kalv. Dessa bör vara placerade minst 1,5 m över luftintagen och luft ska kunna passera obehindrat. 

Svårigheter med naturlig ventilation

Det finns dock vissa problem med naturlig ventilation. Kalvar producerar oftast inte tillräckligt med värme för att ge tillräcklig lyftkraft åt den gamla luften att ventileras ut. Naturlig ventilation i kalvstall är därför helt beroende av att ny luft tillförs via vinden. Utan det tryck som skapas av att ny luft blåses in i stallet kan alltså den gamla luften inte ventileras ut fullständigt, det skapas inget undertryck vilket hämmar inloppet av ny luft. Eftersom kalvar är känsliga för drag försöker man ofta att begränsa draget från den naturliga ventilationen genom att ha solida väggar runt om kalven eller mer eller mindre temporärt täcka för öppningarna i väggen, vilket försämrar dess funktion. Likaledes fungerar ventilationen oftast dåligt på vindstilla dagar eller om närliggande byggnader stoppar vinden. Naturlig ventilation kan därför med fördel kompletteras med mekanisk för att undvika dessa problem.

Mekanisk ventilation

Mekanisk ventilation kan delas in tre olika typer. Dels cirkulationsfläktar där luften cirkulerar i stallet,  dels ventilationssystem som bygger på undertryck eller övertryck. Om du har kalvar i ett stall som är mekaniskt ventilerat ska det finnas ett larm som varnar för övertemperatur, strömavbrott och fel på larmanordningen.

Cirkulationsfläktar

Eftersom cirkulationsfläktar enbart cirkulerar existerande luft inom ett stall och inte byter ut luften minskas inte densiteten av smittämnen med denna typ av ventilation. Istället finns det en risk att dessa fläktar rent faktiskt ökar spridningen av smittämnen i stallet. Detta ventilationssystem rekommenderas därför inte i kalvstall då det ofta medför försämringar i kalvhälsa. 

Undertryck

Den vanligaste ventilationsprincipen i äldre stallar är mekaniskt styrd ”undertrycksventilation” vilket innebär att fläktar suger ut frånluft och det skapas ett undertryck i stallet som drar in tilluft via tilluftsintag. Dessa öppningar bör vara placerade så att inte kall luft rasar ner längs väggarna och orsakar drag på djuren. Det är lättare att få en jämn fördelning genom många små intag än med färre och större. Intagens öppningar skall kunna strypas till minimiventilation i isolerade stallar när det blir kallt så att den varma stalluften inte går baklänges ut. Tillluftsintagen ska också vara kondensisolerade så att det inte bildas is.  För att undertrycksventilation ska fungera måste huset vara tätt och man kan inte ha några öppna dörrar eller fönster. I detta system finns det risk för drag om fläktarna skapar ett för stort undertryck. Det kan också vara svårt att få systemet att fungera under vintertid då tilluftsintagens öppningar måste minimeras, vilket bidrar till att de lättare sätts igen av halm eller andra partiklar i luften. När det inte kommer in tillräckligt med luft öppnar man ibland fönster eller dörrar istället vilket försvårar styrningen av luftströmmarna vilket ökar risken för drag. 

Övertryck

Övertrycksventilation innebär att en fläkt blåser in frisk utomhusluft i stallet.  Denna fläkt är direkt kopplad till ett perforerat kanalsystem som fördelar luften jämnt genom hela stallet. Detta skapar ett övertryck i stallet vilket pressar ut den gamla luften genom de vanliga frånluftsöppningarna i takhöjd. Övertrycksventilation har med framgång installerats i tidigare helt naturligt ventilerade kalvstallar, vilket har minskat förekomsten av luftvägsinfektioner drastiskt. Luftströmmen får dock inte vara för snabb eftersom det kan leda till en dragig miljö för kalvarna. Det kan också skapa ett för kraftigt övertryck som pressar ut fuktig luft genom väggar vilket kan ge upphov till fukt och mögel i byggnaden. 

Lufthastigheten som styrs av fläktens hastighet bestäms av antal kalvar eller stallets storlek; det som i varje enskilt fall kräver den största lufthastigheten. Varje kalv behöver minst 0,75 kvadratmeter frisk luft per minut och all luft i stallet behöver bytas ut minst 4 gånger per timme. Är stallet smalare än 9 meter behövs endast ett kanalsystem i stallet, men om det är bredare behövs två. Dessa ska placeras så att hela stallet blir jämnt ventilerat och utloppen ska vara riktade mot fronten av kalvboxarna. Kanalsystemets placering i förhållande till kalvarna bestämmer placering och storlek av utloppshålen från kanalen. Ju högre upp kanalen sitter desto större och mer nedåtvinklade måste hålen vara för att luften ska vara tillgänglig precis över kalvarna.