Inre smittskydd


Inre smittskydd

Djuren på gården

Spridning av smittämnen kan ske inom en besättning och få allvarliga konsekvenser med många sjuka djur. Smittan kan spridas med djur, personal, foder, utrustning, fordon och/eller gödsel. Unga kalvar är extra känsliga för infektionssjukdom eftersom de har ett outvecklat immunförsvar och behöver skyddas väl från smitta. Inre smittskydd innebär att förhindra att smitta sprids runt inom gården, till exempel genom goda rengöringsrutiner, gruppering av djur och genom att stärka djurens immunförsvar.

Det är många faktorer som avgör om kalven blir sjuk eller inte när det utsätts för ett smittämne samt hur sjuk kalven blir. Till exempel kalvens näringsstatus, immunförsvar, miljöfaktorer och smittryck (mängden smittämnen). Genom god skötsel och genomtänkta rutiner stärks kalvarnas motståndskraft.

Stress leder till att djuren blir mer mottagliga för sjukdom och det krävs en lägre smittdos för att djuret ska bli sjukt. Stressfaktorer kan exempelvis vara födsel, gruppbyte, foderbyte, kyla och drag.

 

Skydda dina kalvar från sjukdom

  • Kalvningsboxen ska alltid vara ren och torr.
  • Optimera råmjölksrutinerna.
  • Kalvboxen ska vara ren, torr och välströad.
  • Håll max 6–8 kalvar i varje grupp. Max 10 dagars åldersskillnad mellan äldsta och yngsta kalv.
  • Omgångsvis uppfödning, håll ihop grupperna.
  • Ha täta mellanväggar mellan grupperna.
  • Ha tillräckligt med utrymme och fungerande ventilation.
  • Gör en hälsokontroll minst vid varje utfodring så att du hittar sjuka kalvar i tid.
  • Flytta sjuka kalvar till sjukbox för att bryta smittspridning och för att kunna ta extra väl hand om den sjuka kalven.

Personal och djurskötsel

Undvik att sprida smitta mellan djur genom att:

  • Ha en separat avdelning eller ett separat kalvstall för kalvar 0–6 månader.
  • Ha en kalvansvarig djurskötare.
  • Ha bestämda, nedskrivna och enkla rutiner som alla följer.
  • Ha bestämda rutiner för tillsyn av kalvarnas allmäntillstånd.
  • Tvätta händer och stövlar vid förflyttning mellan djurgrupper. Byt kläder ofta.
  • Sköt om friska kalvar före sjuka. Ta hand om de yngsta kalvarna först.
  • Ge nytt strö varje dag för att hålla god hygien.
  • Ge tillräckligt med strö så att kalvens ben är täckta när den ligger. Det håller kalven varm.

Foder

En frisk kalv med hög motståndskraft behöver foder av god kvalitet och rätt näringsmängd.

  • Byt foder och vatten varje dag.
  • Ha mjölk och vatten placerade utanför boxen, helst över golvnivå för att undvika spill inne i boxen.
  • Rengör utrustning för mjölkutfodring dagligen.
  • Flytta inte foder från äldre djur till kalvar. Fodret ska vara fräscht.

Utrustning och redskap

  • Egna redskap som endast används till kalvavdelningen.
  • Daglig rengöring.

Gödsel

  • Planera gårdens körvägar, hindra att foder kommer i kontakt med gödsel.
  • Låt inte gödsel från äldre nötkreatur komma i kontakt med yngre djur.
  • Ha stöveltvätt och handtvätt på strategiska platser, till exempel mellan avdelningar.

Rengöring - rutiner och hygien

Rengöring är alltid mycket viktigt. Vid sjukdomsutbrott behövs extra rengöring för att bryta smittvägar. Rengör vid behov, dock minst:

  • Väl rengjord kalvningsbox och ren ko vid kalvning.
  • Väl rengjord, torr och välströad kalvbox.
  • Utfodra kalven i ren nappflaska eller i ren hink.
  • Kalven bör endast flyttas till rengjord box.
  • Rengör mjölkutfodringskärl varje dag.
  • Rengör kraftfoderhinkar minst en gång i veckan.
  • Rengör vattenhinkar eller vattenkoppar varje dag.

Så kan diarré förebyggas.

Så kan luftvägsinfektioner förebyggas.