Grovfoder

Grovfoder kommer att utgöra basen för det vuxna nötkreaturets energiintag, men för den unga kalven utgör grovfodret bara en mycket liten del i foderstaten.  Den unga kalvens förmagar är inte utvecklade för att utnyttja det fiberrika och mindre näringstäta grovfodret. Grovfoder bör dock ändå finnas tillgänglig från första levnadsveckan av flera anledningar. För det första börjar den unga kalven att söka grovfoder redan vid cirka två veckors ålder, om det inte finns något tillgängligt är risken stor att kalven börjar plocka i sig strömaterial vilket kan orsaka sjukdom. För det andra bidrar grovfodret till att öka idisslingen vilket bidrar till högre pH, håller våmslemhinnan i bra skick och ihop med kraftfoder stimuleras tillväxten av våmmen. Grovfoder och större foderpartiklar förebygger att papillerna drabbas av parakeratos, som annars minskar papillernas utveckling och absorptionsförmåga. För det tredje stimulerar en lagom mängd grovfoder i foderstaten till ett ökat totalt intag av fast föda; i vissa försök har man också sett att kraftfoderkonsumtionen i sig ökat.  

Bild 1.  Våmmens utveckling, med eller utan tillgång till hö. För våmmens utveckling var det positivt att kalvarna hade tillgång till kraftfoder och grovfoder. Blå siffror och text där har kalvarna enbart utfodrats med kraftfoder, röda siffror och text där har kalvarna haft tillgång till både kraftfoder och hö. I båda fallen användes en mjölkgiva på 8 liter/dygn de första 5 veckorna, där efter sänktes mjölkgivan till 4 liter/dygn fram till avvänjningsveckan. Källa: UBC 2011 Khan, D.M. Weary, D.M. Veira, and M.A.G. von Keyserlingk.

Mängd

Då grovfoder är mindre näringstätt än kraftfoder är det viktigt att inte kalvarna inte får en för stor andel grovfoder i förhållande till kraftfoder.  En hög andel grovfoder leder till en försämrad tillväxt, och att kalvar som blir ”bukiga”. Konsumtionen av grovfoder är normalt mycket låg, vid samtidig utfodring av kraftfoder. I försök där kalvar mellan 2 och 10 veckors ålder fått fri tillgång till både kraftfoder och grovfoder valde kalvarna att äta cirka 5-8 % grovfoder och 92-95 % kraftfoder. Efterhand som kalven växer och förmagarna utvecklas kommer konsumtionen av grovfoder att öka. Vid 6-8 månaders ålder brukar kalven hunnit bli en fullvärdig idisslare, och då först kan man räkna med att den kan tillgodogöras sig en högre andel grovfoder. Hur stor andel grovfoder som kan ingå i foderransonen beror på önskad tillväxt och grovfodrets näringsinnehåll.  

Bild 2. Grovfoderintaget mycket lågt under första månaden, ökar efter andra månaden. Grovfoder i det här stadiet ger ett obetydligt näringstillskott.  I detta försök tittade man även på foderintag och eventuell inverkan av äldre kalvar i gruppen, heldragen svart linje kalvgrupp med blandade åldrar, röd prickig linje grupper med mer jämn ålder i gruppen.

Typ av foder

Man har inte sett några större skillnader i foderintag och tillväxt för olika sorters grovfoder. Vissa försök visar dock att lättsmält grovfoder som lucern ger sämre tillväxt eftersom det i de försöken äter mindre kraftfoder till förmån för grovfodret vilket gör att de får i sig för lite energi, andra försök visar tvärtom att tillväxten och konsumtionen blir bättre med lucern. Grovfoder med låg torrsubstanshalt (mindre än 40 % TS) såsom väldigt blött ensilage bör ges med försiktighet till unga kalvar då de inte orkar äta tillräckliga mängder av detta. Blöta ensilage har också ett högre innehåll andel av lösligt protein än vad ett torrare ensilage har.

På senare tid har det kommit förslag att ge kalvar halm eller annat grovfoder med mer än 60 % fiber (NDF). Detta för att se till att kalven genom den höga strukturen utvecklar våmmens muskulatur. Samtidigt är detta grova grovfoder mindre smakligt och kalven äter inte lika mycket av det som av exempelvis fint hö och kommer därför äta mer kraftfoder. Försök visar att halm ger en något lägre tillväxt än vad mer näringsrika grovfoder gör. Ammoniakbehandlad halm kan vara skadlig för kalvar som ännu inte har en fullt utvecklad våm och bör därför inte ges till kalvar yngre än 4 månader eller 120 kg.

Kalvars grovfoder bör vara av minst likvärdig kvalitet som mjölkkornas grovfoder, d.v.s. det bör innehålla minst 11 MJ/kg ts omsättningsbar energi motsvarande 6,4 MJ kg ts NEL20, 150-180 g/kg ts protein och 400-500 g/kg ts NDF. 

Utfodring

För den unga kalven är det lämpligt att introducera små smakgivor av grovfoder, redan första veckan. Hos kor har man sett en minskad salivproduktion om grovfodret serveras ovanför golvhöjd. Det är troligt att detta gäller även för kalvar och grovfoder bör därför så långt det är möjligt serveras nära golvhöjd. Detta förutsätter att man kan undvika att fodret blir förorenat. Fodret bör bytas ut regelbundet för att undvika att kalven får i sig förorenat eller jäst foder.

Kalvar kan även utfodras med ”fullfoderblandningar” förutsatt att dessa har, en sammansättning som uppfyller kalvens behov. Dessa ska då hålla en hög torrsubstans nivå, blöta mixer eller blöta fodermedel kan hämma kalvens totala foderintag, och ökar risken för försämrad foderhygien.  För att uppnå de tänka fördelarna med ett fullfoder ska inte mixen kunna sorteras, och vanligtvis används då melass för att hålla ihop foderblandningen.  I försök där separat utfodring av kraftfoder och grovfoder jämförts med fullfoder, har man inte kunnat påvisa en bättre tillväxt för kalven. Där uppnåddes högst tillväxt vid separat utfodring. Det kan bero på att fullfoderblandningarna innehöll mer grovfoder än vad som är lämpligt, och inte var anpassade för den unga kalvens behov. Väljer man att blanda kraftfoder och grovfoder bör inte grovfodret utgöra en högre andel än 5 % av mixens ts till en början.

Oavsett typ av grovfoder bör det helst serveras hackat, men inte malet. Strån stimulerar kalven att tugga mer, vilket ökar salivutsöndringen som i sin tur höjer pH i våmmen och därför bidrar till en bra miljö för våmmikroberna. Tre till fem centimeter är en passande längd vid separat utfodring. I fullfoderblandningar bör grovfodret vara hackat i längder om max 2 cm för att undvik sortering.