Energi

Kalven behöver energi dels för underhåll, dels för att växa och dels för att hålla rätt kroppstemperatur vid mindre gynnsamma förhållanden. Stora kalvar som ska växa mycket och står uppstallade i en kall miljö behöver mer energi än små kalvar som tillåts växa långsammare och står i en varmare miljö. Bara en del av det totala energiintaget kan utnyttjas av kalven, resten passerar oanvänt ut med avföringen eller urinen.

Beräkna energibehovet

Den del som kan utnyttjas av kalven kallas omsättningsbar energi och är det vanligaste måttet för att ange energibehov. Det totala behovet av omsättningsbar energi anges oftast i megajoule (MJ). Behovet bestäms utifrån kalvens vikt och daglig tillväxt och kan beräknas genom följande formel: 

Energibehov (MJ) = (0,1 x kroppsvikt (kg)-0,75 + 0,84 × kroppsvikt (kg)0,355 × (Daglig tillväxt (kg/d))1,2) x 4,184 

Tillväxtens betydelse för framtiden

Tillväxten under mjölkperioden har stor betydelse för den framtida mjölkproduktionen. För varje extra 100 g som kalven växer om dagen under mjölkperioden kan den mjölka cirka 100 kg mer under sin första laktation. Att öka tillväxten från 600 gram till 1000 gram per dag betyder alltså en ökning av mjölkmängden med cirka 400 kg under första laktationen.  

Energibehov fram till avvänjning

Det är önskvärt att kalven väger minst 90 till 100 kg vid avvänjning, vilket motsvarar cirka en meter i bröstomfång. En normalstor kalv (vid födseln ca 40 kg) som utfodras med mjölk i 8 veckor bör alltså växa minst 1 kg per dag för att nå upp till denna vikt vid avvänjning. I takt med att kalven växer ökar energibehovet trots samma tillväxttakt. Kalven på 40 kg som ska växa 1 kg dagligen behöver 18 MJ energi per dag vid födseln och 30 MJ vid avvänjning. Det innebär ett genomsnitt på 24 MJ per dag under hela mjölkperioden eller i genomsnitt 8 liter helmjölk per dag, då helmjölk innehåller omkring 2,9 MJ/L, om man bara tar hänsyn till energin från mjölken. 

Omgivningstemperaturen styr energibehovet

Utöver detta krävs energi för att hålla rätt kroppstemperatur vid varma och kalla omgivningstemperaturer. Den nyfödda kalvens termoneutrala zon ligger mellan 10 och 26 grader. Efter en månads ålder utvidgas denna ned till 0 grader. Så länge omgivningstemperaturen är inom detta intervall behöver kalven inte använda energi för att antingen värma eller kyla kroppen för att hålla rätt kroppstemperatur. Kalvar som inhyses i temperaturer över eller under dessa intervall har ett högre energibehov för att inte tappa hull, tillväxt eller kroppstemperatur. Under svenska förhållanden är det främst låga temperaturer som ger ett ökat energibehov. Som regel gäller att för varje 5 grader som omgivningstemperaturen sjunker under den nedre gränsen för den termoneutrala zonen, måste kalven få i sig 1 MJ extra per dag, vilket motsvarar cirka en tredjedels liter helmjölk extra per dag. Det är inte bara den omgivande temperaturen som styr kalvens förmåga att hålla kroppstemperaturen.  Att stå i drag, ligga på kalla eller blöta liggytor med minimalt strömaterial bidrar till att kalvens också till att kalven måste använda mer av energin från fodret till att hålla sin kroppstemperatur. Istället för att växa. Detta är en av många anledningar till att kalvar växer bättre i en optimal stallmiljö.  

Mjölknäring vid kalla temperaturer

För kalvar som ges mjölknäring är den vanliga uppfattningen att man under vinterhalvåret bör ge en fetare mjölknäring för att möta kalvens ökade energibehov. Detta är dock inte rätt väg att gå. Det totala energiinnehållet i en mjölknäring baseras både på mängden laktos och mängden fett. En ökning av fettinnehållet i mjölknäringen sker därför på bekostnad av innehållet av laktos. Genom att välja en mjölknäring med 2 procentenheter högre fettinnehåll utan att öka givan ökas energiintaget endast med cirka 0,5 MJ vilket inte ens är nog för en 5 graders sänkning av temperaturen. Istället bör man öka givan av samma mjölknäring. Genom att ge 0,4 liter extra mjölknäring av normal kvalitet (22 % protein, 18 % fett) per dag får kalven istället i sig 1 MJ extra energi vilket är tillräckligt för en temperatursänkning på 5 grader.

Fungerar foderstaten?

Hur väl foderstaten fungerar kan utvärderas genom regelbundna hullbedömningar och genom att mäta bröstomfånget vid olika tidpunkter under kalvens uppväxt. Det är också viktigt att se hur kalvarna beter sig. Om kalvarna råmar i boxen, suger på varandra eller försöker suga på människors kläder så är de antingen hungriga eller har ett otillfredsställt sugbehov. Immunförsvaret är beroende av tillräcklig näringstillförsel. Underutfodring ökar därför risken för ett försvagat immunförsvar. Underutfodring ger alltså förutom dålig tillväxt även ökad sjuklighet. I en dansk undersökning fick nära dubbelt så många kalvar diarré och fem gånger så många kalvar lunginflammation av de som fick 5 liter mjölk per dag jämfört med de som fick 10 liter per dag. Slutligen är ständigt hungriga kalvar också ett betydande djurvälfärdsproblem.